Under terrordagarna i Paris sände nyhetsredaktioner från hela världen tusentals timmar live-tv. I vanliga fall rapporterar medierna bara det man med säkerhet vet, på så kort tid som möjligt. När det gäller livevrapportering är det tvärtom.

Nyhetesredaktionerna rapporterar i timmar i sträck om ett händelseförlopp som redaktionen oftast har osäkra uppgifter om. Floder av obekräftad information och rena rykten hamnar i knät på medierna som sänder direkt.

”Hålla huvudet kallt”

– Vi hinner inte få alla uppgifter bekräftade. Vi kan berätta om uppgifter som inte är säkra, kanske till och med rykten. Utmaningen är att hålla huvudet kallat och markera för lyssnaran att vi inte riktig vet, säger Klas Wolf-Watz som är chef för Sveriges radios Studio Ett.

Medierna rapporterade en rad felaktigheter under Paris-dramats livesändningar, precis som bombdåden vid Boston Marathon. Då rapporterade världens största nyhetsbyrå AP att en terrorist var gripen och på väg till domstolen. New York Post hävdade att dödssiffran var fyra gånger högre än den faktiskt var.

En uppgift som cirkulerade under gisslandramat i Paris handlade om att gisslantagaren Amady Coulibalys flickvän hade flytt från kosher-butiken där gisslandramat utspelade sig. Senare visade sig att hon flytt till Syrien flera dagar tidigare. Falska uppgifter spreds från internationella mediejättar och rapporterades vidare.

Priset för snabb journalistik

Men trots missarna är livejournalistiken viktig, menar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

– Det kanske är priset vi får betala för att vara så informerade som möjligt? Vi vet mer idag än vi gjorde tidigare, när man fick vänta till halv åtta på kvällen för att få senaste nyheterna eller till nästa dag när tidningen kom ut, säger Thomas Mattsson.

Han tror också att tittaren accepterar att journalisterna hänvisar till osäkra uppgifter och korrigerar senare.

– Felfri kommer journalistiken aldrig bli så länge människor är inblandade. För reportrar blir pressade och stressade, precis som poliser och myndighetspersoner, som vi hämtar information från, säger Mattsson.