Det traditionella manliga modet med kostym, skjorta och slips har länge varit klädnormen för samhällets maktpositioner. Det innebär i sin tur att det kvinnliga modet i större grad kan sticka ut. Kulturnyheternas modekritiker Dennis Dahlqvist ser en historisk förklaring till att kvinnor som innehar maktpositioner granskas utifrån sina kläder.

– Anledningen till att vi bedömer kvinnor utifrån deras kläder har historiska orsaker. Därför att mode har alltid ansetts vara ett kvinnligt fält, det är något som kvinnor sysslar med. Man har rynkat på näsan åt det därför att det har ansetts vara lite ytligt.

Finns det en relation mellan makt och vad makthavaren kan ha på sig?

– Det finns ju naturligtvis en dresscode för människor med makt. Det ser man först och främst på kvinnliga makthavare, männen har ju haft kostym, slips och kavaj i hundratals år. När det gäller kvinnliga makthavare, som Angela Merkel till exempel, så anpassar hon sig till en manlig makt-dresscode. Då blir det en jättetråkig byxdress därför att hon vill inte bli betraktad som ytlig, säger Dennis Dahlqvist.

Sahlins väska

För kvinnor med makt har det genom historien ofta handlat om att antingen anpassa sig eller riskera uppståndelse. Till exempel skapade Mona Sahlins rosa handväska debatt för några år sedan.

– Kläder är något vi använder för att inte frysa men det är också något som ger våra nakna kroppar mening. Vi signalerar våra åsikter, värderingar och vår makt och status. Och väskan i fråga är alltså en statussymbol och då kan det bli lite kinkigare, säger Dennis Dahlqvist.

Fler kvinnor på toppen

Idag har Sverige tre riksdagspartier med kvinnliga partiledare, ett parti med ett kvinnligt språkrör och en jämställd regering. Innebär det att det kvinnliga modet kan bryta my mark i maktsammanhang?

Författaren och journalisten Barbro Hedvall som skrivit boken Stil och politik (tillsammans med Göran Greider) menar att det håller på att hända något.

– Det är lika vanligt att en riksdagsledamot är kvinna som man. Det betyder att kvinnor kommit loss ur kostymtrycket som de första generationerna av kvinnliga politiker kände. Då den yttre formen skulle vara lik den manliga kostymen, säger hon och fortsätter:

– Nu lever vi i klänningarnas tidevarv, små trevlig klänningar. Gärna mönstrade och väldigt kvinnliga i uttrycket. Det bär ministrar, det bär partiledare och det bär bankdirektörer och det menar jag är ett tecken på att vi har nått en viss balans i representationen.

”Kvinnor kommer att klä sig hur de vill”

Dennis Dahlqvist ser också att något är på väg att ske men enligt honom tar det tid.

– På längre sikt tror jag absolut att det kommer att förändras, kvinnor kommer att klä sig hur de vill oavsett vilken maktposition de är i. De nuvarande partiledarna har egentligen en ganska enhetlig dresscode, lite nedtonad och försiktig. Inte riktigt så tråkig som Merkel men ändå ingenting som står ut eller är överdrivet feminin.

Barbro Hedvall tror att dagens mediesamhälle, där både män och kvinnor exponeras i tv, på internet och i andra medier, gör att männen måste bli mer modemedvetna.

– Männen kommer att bli lite djärvare. Allt fler kommer att visa ett modeintresse utan att på något sätt förlora i pondus eller förlora respekt. Det kan också bli lite vanligare med udda modetrender bland män, vi har ju ändå haft en finansminister med hästsvans och ring i örat. Det kommer att hända saker, också bland männen.