– Jag tycker att programmet tar upp kontroversiella begrepp utan att ge någon sorts motbild. Jag tänker på ”separatism”, jag tänker på ”trygga rum”. Det är bara en röst som får komma till tals och det tycker jag är ett konstigt grepp med tanke på att det ska rikta sig till högstadieungdomar framför allt, säger Expressens ledarskribent Naomi Abramowicz.
I en ledarartikel kallar hon Melanin för en ”skola i kränkthet och offerkultur”.
Debattören Bilan Osman svarade på kritiken och menade att Naomi Abramowicz förringade rasismen som svarta utsätts för. För henne är Melanin för ett av de viktigaste programmen som har sänts på svensk tv.
– Framförallt kommer den betyda väldigt mycket för en ung generation svarta som kommer få möta olika afrosvenska eller svarta perspektiv på olika sätt.
Arbetet började med olaglig annons
Arbetet med det som senare skulle bli programmet Melanin har sedan början varit en utmaning för Utbildningsradion. När public service-bolaget i februari i en annons sökte en inslagsproducent som hade ”erfarenhet av att rasifieras som afrosvensk/afrikansvensk” fick Utbildningsradion så hård kritik att bolaget valde att omformulera annonsen. Diskrimineringsombudsmannen valde dock ändå i somras att fälla den första versionen eftersom formuleringen stred mot svensk lag och var diskriminerande.
Den 29 november hade Melanin premiär och det blev offentligt att annonsen resulterat i en serie som i sex avsnitt på runt 15 minuter skildrar hur det är att vara ung och svart i Sverige i dag. Syftet programmet är enligt Utbildningsradion att ge unga verktyg för att bemöta rasismen som finns i samhället.
Abramowicz: ”Vi mot de inte konstruktivt”
I ett av avsnitten som handlar om separatism säger berättarrösten:
”I en värld präglad av rasism kanske du också känner att det är svårt att andas. Ofta vill man slå tillbaka och kämpa emot. Men ibland vill man bara vara i ett tryggt space där man slappna av.”
Naomi Abramowicz tycker att det är problematiskt hur grupper ställs mot varandra i programmet.
– Det man fick fram av den här serien var en sorts vi mot de-bild. ”De vita vill oss inte väl därför måste vi skapa egna trygga rum för att de vita kommer aldrig förstå oss”. Jag tror att lära ungdomar att vita vill dem illa inte att det är särskilt konstruktivt.
Men för Bilan Osman är det bara en reflektion av samhället där människor delas upp i vi och de.
– Att förhålla sig till det ser inte jag som något som reproducerar det, utan bara ett förhållningssätt till den verklighet man lever i.
”Vad får människor att vilja pilla på afro?”
Naomi Abramowicz menar också att Melanin använder sig av en för bred definition av rasism.
– Exempelvis om någon tar på ens hår, är det rasism? Jag tycker inte det är rasism, jag tycker det är ohyfsat att göra det på någon utan att fråga. På samma sätt som att jag tycker det inte det är rasism att fråga någon ”var kommer du från egentligen?”. Med en så pass bred definition blir det en självuppfyllande profetia, att allt kan ses som rasism, även när det inte är menat så.
Men att rasism bara skulle vara ett uttryck för illvilja är något som Bilan Osman vänder sig mot.
– Om man träffar en person på stan och ställer frågan vart kommer du ifrån baserat på hur den här personen ser ut, då har man en mental bild av hur en svensk ska se ut. Och att ta någon på håret är generellt inte ett uttryck för rasism, men vad är det som får människor att vilja pilla på någon med afro? Det kanske är det man ska fundera över.
Kulturnyheterna har sökt redaktionen bakom Melanin, som avböjer att medverka. Redaktionen tycker att det är viktigare att målgruppen kommer till tals än de själva.