Mediebevakningen av förra veckans terrordåd i Paris har varit massiv. De extrainsatta livesändningarna har avlöst varandra och antalet artiklar är enligt en undersökning gjord av analysföretaget Retriever nu uppe i 9600.
Många har reagerat på att det terrorattentat som IS utförde dagen innan Paris-dåden, då två självmordsbombare dödade 41 personer och skadade 200 i Libanons huvudstad Beirut, inte alls fått samma uppmärksamhet.
Medieforskaren: ”Inte oväntat”
Kulturnyheterna ringde upp medieforskaren Tomas Odén för att höra vad han tror är anledningen till att vi ser en så pass stor skillnad i bevakning.
– Det är inte oväntat på något sätt. Redan för 50 år sedan skrev den norska forskaren Johan Galtung tillsammans med Marie Holmboe-Ruge att geografisk och kulturell närhet är viktiga när medierna väljer ut vilka nyheter de ska uppmärksamma. Man bör nämna att de var kritiska till det urvalet, men likväl är det fortfarande en bärande nyhetslogik, säger Tomas Odén.
– Det beror ytterst på att vi behöver information om det vi har nära oss och det som kan påverka oss.
Inte enbart närhet som styr
Men närhetsprincipen verkar inte vara hela sanningen till den skeva bevakningen. Något som noterats är att även australiska medier skrivit mer om Paris än om Beirut, trots att landet är geografiskt närmare Libanon och trots att fler invånare invandrat från just Libanon.
– Det finns helt klart ett drag av slentrian i nyhetsvärderingen. Vi måste hela tiden omförhandla vårt synsätt. Vilka människor är det i dag som läser våra nyheter? Det måste man hela tiden diskutera och ha en levande diskussion om. Det kan mycket väl vara läge att i Sverige uppvärdera nyheter om Syrien och hela Mellanöstern, bland annat med tanke på att vi har en växande befolkning från den delen av världen. När det kommer till Australien föreställer jag mig att de har större ekonomiska och kulturella kontakter med Frankrike.
Anpassar sig efter läsarna
Är de här grundprinciperna som journalister jobbar efter verkligen bra verktyg om de kan uppfattas som diskriminerande och förlegade?
– Det är några personer som upplever dem som diskriminerande och andra som naturliga. Det handlar snarare om att redaktionerna anpassar sig till vad man uppfattar att merparten av nyhetskonsumenterna vill ha information om. Sen förstår jag att det finns de som uppfattar det som stötande, men jag skulle säga att det är en övertolkning att det är diskriminering, säger Odén och fortsätter:
– Vi ska dessutom komma ihåg att händelsen i Frankrike är större mätt i antal döda människor, vilket också är en väldigt viktig del i nyhetsvärderingen.