– Vi befinner oss i en omställning och här är det viktigt att politiken säkerställer möjligheter så att den lokala journalistiken – som tagit ett demokratiskt ansvar i 100 eller ibland 200 år – kan överleva och bidra till mångfald, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.
På måndag presenteras resultatet av ett och ett halvt års utredning för vilka mediepolitiska insatser som behövs när den nuvarande formen för presstödet upphör. I direktiven står det att de förslag som utredningen ger ska ”främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.”
Branschen i djupkris
Men frågan är hur det ska gå till. Mediebranschen har de senaste åren befunnit sig i djup kris och enligt journalistikforskaren Gunnar Nygren minskade antalet lokalredaktioner med 36 procent och antalet redaktionella tjänster med 25 procent mellan åren 2004 och 2014.
– Jag hoppas medieutredningen innehåller förslag som gör att den medieskugga som breder ut sig ute i kommunerna inte växer. Om vi fortfarande ska ha lokal nyhetsförmedling så behövs det fötter på marken, alltså journalister som verkar lokalt ute i kommunerna, säger Lars J Eriksson, chefredaktör på Skånska Dagbladet.
Nuvarande presstöd föråldrad
Flera publicister ser det nuvarande presstödet, där den näst största tidningen på en ort får stöd, som utdaterat.
– Presstödet bär ju de facto flera redaktioner på sina armar. Vad händer med de redaktionerna om presstödet försvinner eller om vi inte hänger med i de förutsättningar som faktiskt gäller för tidningsverksamhet i dag?, säger Kalle Sandhammar, chefredaktör på NSD.
Istället för nuvarande presstöd behövs pengar för omställning, säger Anna Gullberg, chefredaktör Gefle Dagblad.
– Presstödet är baserat på det tryckta. För vår del när vi tittar på presstödet så kan man kanske tänka sig en mera bred modell där vi under en övergångsperiod behöver stöd för att ställa om till en digital affärsmodell, säger hon.
Mattsson: ”Bästa vore att tillföra medel”
Thomas Mattsson ser två möjligheter: Att staten antingen skjuter till ytterligare pengar, eller omfördelar de medel som redan i dag delas ut.
– Det bästa vore att man tillför medel under en period för att säkerställa att medier klarar omställningen som branschen är i, säger han.
Förutom ett omställningsstöd vill flera publicister också se sänkt digitalmoms, slopad reklamskatt möjligheter till att samdistribuera post och tidningar, och ett utbyggt bredband.
– Ett alternativt sätt för oss att distribuera vårt innehåll är ju digitalt. Men då har vi det emot oss att vi har dålig bredbandsuppkoppling ute på landsbygden. Det är dyrt för att bära ut våra tidningar och det finns inga bra mobila bredband, säger Mikael Rothsten, redaktionschef på NWT.
”Public service ett problem”
Även om public service inte omfattas av medieutredningen säger ändå flera publicister att relationen mellan public service och pressen måste tydliggöras.
– När vi går in i ett läge där vi alltmer kommer att söka betalmodeller digital och börja låsa in material på våra sajter så finns det en public service som fritt erbjuder det innehåll som vi gör och också ibland står för bakgrundsresearchen till. Det är så klart ett problem, säger Anna Gullberg.
Många menar också att även fördelningen av pengar mellan public service och pressen bör ses över.
– Jag är som alla andra för en stark public service men som det är i dag är presstödet som går till tidningarna en bråkdel av det samlade stödet som går iväg till medier, säger Kalle Sandhammar.
Samtidigt hoppas han att medieutredningen ska skapa en bred diskussion om journalistikens betydelse.
– Ett faktiskt ställningstagande och faktisk aktion av politikerna, det krävs. Kanske kan medieutredningen vara en katalysator för detta.