– Det här är en utsatt grupp och vi ser ett behov av riktade insatser, säger Ulf Dalquist, som är forskningschef på Statens medieråd och en av forskarna bakom rapporten ”Ungar och medier 2017”.
I årets rapport har Statens medieråd för första gången tittat särskilt på gruppen unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Ambitionen var att jämföra medieanvändning bland personer med olika typer av funktionsnedsättning, men antalet deltagare med funktionsnedsättning var för lågt för att kunna dela upp i olika diagnoser. Rapporten kan därför inte säga något om skillnader i medieanvändningen bland ungdomar med olika funktionsnedsättningar.
Nätmobbning och hot
Däremot visar den att ungdomar mellan 13 och 16 som har någon typ av funktionsnedsättning använder medier i högre utsträckning, och är betydligt mer utsatta online än genomsnittet.
– De utsätts för mobbing, hot och hat dubbelt så ofta jämfört med genomsnittet, och hamnar även oftare i konflikt med sina föräldrar kring medieanvändning. Dessutom råkar de oftare ut för sexuella kontaktförsök från vuxna jämfört med genomsnittet.
Bland 13-16 åringar med funktionsnedsättning svarar 23 procent att någon har varit elak eller mobbat dem, motsvarande siffra för genomsnittet är 11 procent. Vad gäller hot online har 10 procent av unga med funktionsnedsättning drabbats, jämfört med 5 procent av genomsnittet.
Dessutom har 18 procent varit med om att en vuxen kontaktat dem online i sexuella syften. Motsvarande siffra för genomsnittet är 5 procent.
Informationsmaterial kan hjälpa
– Det behövs riktade insatser, framförallt verktyg för att själv kunna förhålla sig kritiskt och att veta hur man ska agera i olika situationer, säger Ulf Dalquist.
Och insatserna är redan påbörjade. Dalquist berättar att Statens medieråd nu arbetar med att ta fram informationsmaterial som riktar sig till just unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Materialet tas fram tillsammans med riksförbundet Attention och det arvsfondsfinansierade projektet Nätkoll.
Kan det behövas riktade insatser även för de vuxna som omger dessa ungdomar?
– Ja, det kan säkert vara en god idé.
Digitaliseringen fortsätter
Rapporten Ungar och medier kartlägger barn -och ungdomars medievanor sedan 2005 och släpps vartannat år av Statens medieråd.
Förutom att visa att unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta online, visar rapporten i stort sett samma utveckling som tidigare år: medieanvändning är en allt större del av barn och ungdomars vardag.
Däremot har den tidigare varit en tydligare avgränsad del av ungas vardag, nu är medieanvändning istället en integrerad del av vardagen. Tittar man på rapporten Ungar och medier från 2010, visar den att 4 procent av 9-12 åringarna använde mobiltelefon mer än tre timmar per dag. Den siffran har idag tolvdubblats till 51 procent.
Videobloggar populära
Instagram och Snapchat är de vanligaste sociala medierna och Youtube är det vanligaste sättet att ta till sig rörligt material. Det vanligaste rörliga materialet unga tar del av är varken film eller tv-serier. Istället är det videobloggar som toppar listan. Videobloggarna är så populära idag att de blivit den stora konkurrenten för tv och film inom barn och ungdomskultur.
Hela 84 procent av de mellan 13 och 16 år följer någon videoblogg. Bland pojkar är vloggaren Pewdiepie i dagsläget störst, och bland flickor Therese Lindgren, som 35 procent av flickorna mellan 17 och 18 år följer.
Medieslukarålder?
Samtidigt fortsätter den dagliga läsningen av böcker och tidningar att sjunka bland barn och unga. 2012 läste 23 procent av 17-18 åringarna dagligen, idag är siffran 15 procent. Men de unga som läser dagligen, läser allt mer. Det har alltså skett en polarisering. Ulf Dalquist påpekar dock att det inte finns en automatisk motsättning mellan medieanvändning och läsning.
– Vi har jämfört olika grupper av de som läser dagligen, till exempel de läsare som även använder medier minst fem timmar om dagen. I de äldre åldersgrupperna kunde man se att de som använde mycket medier även läste mindre. Men i åldersgruppen 13-16 var det faktiskt tvärtom, de verkar kunna använda hur mycket medier som helst, och samtidigt fortsätta läsa.
I rapporten reflekterar författarna därför om att det kan vara fråga om en ”medieslukarålder” som tar vid efter vad man brukar kalla för ”bokslukaråldern” som syftar på en period i livet då barn läser allt de kommer över.
Dessutom visar årets rapport också att unga är alltmer intresserade av nyheter.
– Barn och unga är mer positivt inställda idag. De tycker att nyheter är spännande, lärorikt och intressant på ett sätt som de inte gjorde för 10 år sen. Det verkar som att nyheter tar en större plats i deras liv nu. Det är ett rimligt antagande att det har med sociala medier att göra, när nyheter sprids i deras personliga flöden så får de också mer relevans, säger Ulf Dalquist.