Reklamintäkterna till nyhetsjournalistiken har fallit med 25 procent sedan 2008, medan reklammarknaden i stort inte alls har tappat lika mycket.

År 2008 investerades nästan 12 miljarder kronor i reklamutrymme hos tidningar, TV, fackpress och sajter med nyhetsjournalistiskt innehåll, medan omsättningen 2014 låg på knappt 9 miljarder kronor. Det visar en sammanställning som är genomförd av Institutet för reklam- och mediestatistik (IRM) på uppdrag av Institutet för mediestudier.

Siffrorna bekräftar oron

Lars Truedson är föreståndare för Institutet för mediestudier och producent för Medierna i P1 och han menar att det är oroväckande men inte överraskande.

– Det här har man haft på känn i branschen länge och bekymrat sig för förutsättningen att göra bra journalistik, men det har aldrig sammanställts på det här sättet, säger han till Kulturnyheterna.

– Resurserna till journalistiken utanför public service har sjunkit kraftigt. Färre får jobba hårdare, men det har också har bidragit till en ökad professionalism.

Mediernas förflyttning del av svaret

En förklaring till de sänkta reklamintäkterna är enligt studien att medierna allt mer flyttas från tryckta till digitala kanaler. Där kan annonsörerna billigare köpa yta att göra reklam på. I dag finns också andra billiga alternativ för annonsörerna: istället för att köpa medieutrymme så används egenkontrollerade digitala plattformar så som Youtube.

– De som drabbats hårdast är den tryckta pressen. Dagspressen hade för några decennier sedan monopol och en märkligt gynnad ställning, deras unika roll kommer knappast tillbaka, säger Lars Truedson.

Studien släpps i dag, tisdag, och är en del i Institutet för mediestudiers årsrapport. Aftonbladet, Dagens ETC och Kalla fakta är några exempel på de många sajter och titlar som studien har tittat på.