Strukturomvandlingen var ordet på mediehöjdarnas läppar under året. Ett ganska osexigt ord, omöjligt att skriva rubriker på. Men trots allt, s-t-u-k-t-u-r-o-m-v-a-n-d-l-i-n-g var ordet.
2014 blev det smärtsamt tydligt att mediernas spelplan har ritats om för gott och att nya spelare som invaderat laget gör om alla regler.
– Klockan går inte att vrida tillbaka, nu måste vi kämpa med näbbar och klor, det går inte att lägga sig ner och bara dö, säger Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist när hon summerar medieåret.
Krisens svarta rubriker
Svarta rubriker om tidningar som skär ner och sparkar journalister duggade tätt under året. Några exempel: När Sydsvenskan köpte Helsingborgs Dagblad försvann vart tredje jobb. Expressen gjorde sig av med alla sina fasta fotografer, gratistidningen Metro rationaliserade bort hela sin papperstidningsredaktion och den stora tidningskoncernen Mittmedia i norr har sparkat nästan 90 journalister, varav hälften är redigerare, under sina neddragningsrundor.
Tidningsjätten Stampen gick in i året med bankskulder på hissnande en miljard kronor och tvingades sälja en rad tidningar för att rädda flaggskeppet Göteborgs-Posten undan konkurs. Till och med Aftonbladet, vars sajt var och varannan läskunnig svensk besöker dagligen, sparkade journalister.
Dessutom skrotade TV4 alla sina nyhetsredaktioner ute i landet och behöll bara den i Stockholm, ytterligare 140 journalister fick beskedet att de förlorat sina jobb.
Förklaringen till nedskärningarna som alla bekymrade mediechefer gav var: Strukturomvandlingen.
Bredband i navelsträngen
– Vi har 80-talisterna som är födda med bredband i navelsträngen. Hur vill de konsumera nyheter? Det är den stora knäckfrågan, konstaterar Mittmediachefen AnnaKarin Lith.
Hon utser samtidigt mediekonsumenterna till årets stora vinnare. De har i allt snabbare takt vallfärdat från papperstidningen till nätet, kan välja och vraka var, när och hur de vill konsumera medier och har större möjligheter än någonsin att själva lägga sig i debatten och ställa ansvariga till svars via sociala medier.
– Vi springer för att hinna ikapp mediekonsumenterna och än är vi inte där, säger AnnaKarin Lith.
Snodde tv-tid
I ett hörn av medielandskapet kämpade traditionella mediehus med en ny verklighet, i ett annat var humöret på topp.
Youtube fortsatte att sno tittartid från tv-apparaterna och var störst bland unga. För första gången arrangerade svenska youtubare sin egen prisgala – Guldtuben – som skulle ge dem samma status som film och tv-stjänor.
– Jag tror vi börjar se ett svenskt youtube-under, precis som vi tidigare sett ett svenskt musikunder, förklarade Farshad Shadloo, talesperson för Youtube i Sverige.
Klicken fick kritik
2014 var också året när Sverige fick en rad egna sajter som härmade amerikanska succér som Buzzfeed med klickvänliga rubriker, roliga klipp och snitsiga åsikter i tuff förpackning. Sajter som Lajkat, Newsner och Omtalat slogs om att vara bäst och sprida mest.
Kritikerna ojade sig och tyckte att de nya sajterna urvattnade journalistiken och fick oss att bry oss mer om kul filmsnuttar än om viktiga nyheter. Men nykomlingarna slog tillbaka.
– Jag älskar klick. De är bra för läsarna och det är bra för journalistiken, sa Ehsan Fadakhar som är redaktör för Lajkat.se.
Väntar hårda år
2014 var året när det branschen gått och väntat på verkligen hände. Publiken har tagit klivet över till nätet och nu gäller det för mediehusen som ligger i bakvattnet att hinna ikapp. Nätjättar som Google och Facebook fortsatte att roffa åt sig annonspengar från kakan som tidigare varit svenska tidningars och hotet för svensk press är tydligt.
– De närmaste fyra åren kommer att vara de tuffaste i lokalmedias historia. Vi har hårda år framför oss, men i längden är jag hoppfull. Jag tror att vi kommer ut 2019 med en frisk affär, säger AnnaKarin Lith på Mittmedia.
Den 7 januari sänds ”Året med medierna” i SVT2. Se den redan nu i klippet ovan.