I år firar Norlin tio år som artist och ger i samband med det ut den nya skivan ”The Fox, the Hunter and Hello Saferide”, samtidigt som hon släpper en bok med alla sina samlade texter.

Kulturnyheterna möter hennes i samband med inspelningen av premiäravsnittet av SVT:s litteraturprogram ”Babel”. Där Norlin deltar för att prata om sin nya bok ”Texter”.

Ett passande släpp för Norlin kan tyckas, som hyllats särskilt för sitt textförfattande. Men hon tycker inte att texterna bör läsas helt utan tidigare kännedom om musiken.

Vill återta CD-skivans textfokus

– Jag tror inte att man kanske kommer älska det om man bara läser texterna, eller jag hoppas nästan att det inte är så i alla fall. För då har jag helt missat de olika nivåerna i musikskapandet, säger Annika Norlin.

Hon berättar att idén till boken istället är att man ska kunna läsa den när man lyssnar på låtarna, som en uppdaterad version av skivomslagen som på CD-skivans storhetstid var källan till artistens texter.

– Jag är inte nostalgiskt lagd så att jag saknar skivaffärer och skivor, men jag märker när jag sjunger att det finns ord som folk missförstår.

Men textintresset hänger inte nödvändigtvis ihop med en tanke på att det ska vara korrekt rent språkligt, snarare tvärtom förklarar Norlin.

Gör revolt mot språkfascismen

– När jag började göra musik var det väldigt viktigt för mig att språk skulle vara korrekt. Men sen började jag reagera på mejl jag fick där folk påpekade att ”du har fel tempus där i din låt” och så vidare. Då kunde jag känna att här har jag skrivit en hel låt som är jättekänslosam men du fokuserar på det där lilla felet, säger Norlin och fortsätter:

– Då började jag störa mig mer på språkfascister över lag, det födde ett hat hos mig och då vände jag helt enkelt den där korrekta sidan av mig själv ryggen.

Nu, förklarar hon, är hon mer ute efter att reta språkfascister.

– Jag vill peta i deras öga, nu har jag det här ordet istället för det där korrekta för det kommer reta de jävlarna. Tänk så många som bor i Sverige som inte har svenska som förstaspråk, så ska någon ta ett kort på en särskrivning och publicera på sociala medier. Det är ju helt sjukt, säger Norlin.

”Kämpat för att det ska bli mindre textigt”

Med tanke på Norlins uttalade intresse för texter känns det aningens förvånande när hon förklarar att hon på samma gång försökt ta bort fokus från sina texter.

På den nya skivan, ”The Fox, the Hunter and Hello Saferide”, vill hon därför tvärtom låta texterna ta över mer.

– Jag har verkligen kämpat för att det ska bli mindre textigt för att texterna inte ska väga över musiken, men nu har jag istället bejakat den sidan och tänkt att texterna kanske kan VARA låtarna mer, säger hon.

Hon förklarar att det är det stora popintresset och genrens krav på tydliga melodier som gjort att hon strukit delar av sina texter. Men att hon på den nya skivan ha låtit sig inspireras av en mer textpackad musikstil.

– Till exempel har jag lyssnat mer på hiphop. Jag har blivit peppad av den grejen att det kanske kan vara mycket text och rytm, att testa den grejen också.

Försöker vara mindre rolig

När hon nu ser tillbaka på sitt textförfattande ser hon att det har förändrats på flera plan.

– De har förändrats jättemycket. Jag tror att den stora skillnaden är att när jag började skriva så ville jag att de skulle underhålla och vara roliga. På senare tid har jag tänkt att det är viktigare att de ska beröra.

Du är mindre rolig nu?

– Jag tycker fortfarande att jag är ganska rolig, men jag försöker stävja den sidan. Eller jag har svårt att inte använda humor men jag försöker plocka fram även andra sidor, säger Norlin.

Boken ”Texter” och skivan ”The Fox, the Hunter and Hello Saferide” släpps båda den 3 september.