Tre veckor har gått. Under den tiden är Clara Henry, en av tre programledare, omskriven. Inte bara som bra eller dålig på jobbet, utan som möjligt gravid och renrakad under armarna.

Att det skulle bli så förvånar henne inte.

– En rolig grej vecka två var att folk trodde att en tjej i publiken som Hasse intervjuade var min dotter, för att vi var lika. Det var snabba ryck mellan graviditet och att ha en fjortonåring, säger Clara Henry.

– Men jag vet inte… Hade jag inte lett Melodifestivalen hade det inte blivit en nyhet av att tre, fyra personer frågade om jag var gravid under en bild. Nyheten var ”Clara Henry är inte gravid”. Varför belyser man inte hur sjukt det är att jag fick frågan istället? Jag tycker att det är fruktansvärt.

”Man säger fan inte så”

Den mediala skengraviditeten läste hon om. Annars försöker Clara Henry att titta bort. Hon ser, men klickar inte.

– Vi har ingen koll på vad som händer om inte reportrar kommer fram och säger ”våra läsare tycker att ni är svala”. Då säger jag att de läsarna kan ta sig i brasan.

Clara Henry har starka principer, säger hon. De gäller överallt.

– Jag tycker att det är otrevligt att komma fram och säga ”våra läsare tycker att ni sög”. Man säger fan inte så. Skriv att vi suger då, men säg det inte till mitt fejs. Ena dagen säger alla kvällstidningar: nu gör vi en namninsamling mot näthatet! Hashtag nätkärlek. Och nästa dag är det ”skandal SVT! Jag vill strypa mig själv och hoppa i sjön”, typ.

– Klart att man får vara kritisk. Men skriv som om ni visste att vi skulle läsa det. Man behöver inte vara ett as. Ett nättroll. Jag har tillräckligt med sådana.

”Får så mycket hybris”

Mediekonsumenterna som tycker att programledartrion 2017 är ”svala” bryr sig Clara Henry inte särskilt mycket om. Hon kan helt enkelt inte kosta på sig att göra det. Hon bryr sig om den tysta tittarmajoritet som tycker att programmet är ”helt okej bra”. Till exempel hennes mammas kompis granne eller bastumännen hennes manager råkade hamna bredvid i badhuset, som tyckte att Clara Henry ”inte alls var fett irriterande”, utan snarare ”grym”.

– De som tycker att man är bäst får man bara ”I love you, I love you, I love you!” till och de som säger att man är sämst får man bara ställa sig upp framför och säga ”kan du sätta dig ner, för jag är här och du är där och det finns en anledning till det”. Man får så mycket hybris av det, men det är det jag måste göra för at det ska funka.

Den kvinnliga programledaren med hybris har nästan blivit välbekant i svenska tv-format. Kanske för att fler delar Clara Henrys ultimatum: blås upp dig eller vik ned dig.

– Säkert. Det är ingen medveten strategi. Jag märker bara att det är så jag gör. Det är så jag skyddar mig själv och mitt ego och jag märker att det funkar.

Ska inte chansa

Egot ska syresättas lördag kväll. Mellanakten vecka tre är Claras. Hon framför tillsammans med Lina Hedlund och Tess Merkel från Alcazar ett maxat disconummer om jämlikhet med en ”powertext om att inte ta någon skit”. Clara Henry börjar själv gråta av det, säger hon.

Programledarkollegorna Hasse Andersson och David Lindgren har fått god kritik för sina mellanakter. Det är ingen garant för att Clara också ska kritiker-applåderas, men idén är hennes och den kom i samma stund hon landade programledarjobbet.

Det jobbet tackade Clara Henry ja till innan hon visste vilka hon skulle göra det tillsammans med.

– Med David Lindgren tänkte jag oj, spännande. Med Hasse Andersson skrattade jag högt och tänkte ”magi”.

Han kommer undan med mycket också.

– Ja han kommer undan med så mycket. Kommer han av sig säger alla ändå bara: åh Hasse. Det är bra för honom.

Vad skulle hända om du glömde manus?

– Jag vet inte. Jag har funderat på det där mycket också. Vad kommer man undan med som tjej vs om man är kille. Jag har kommit fram till att jag inte ska chansa. Jag ska kunna mitt manus och mina danssteg.