I valet av vilka låtar som ska vara med på samlingsskivan, beskriver Emil Jensen processen som inte helt självklar och har haft utgångspunkten att välja låtar som har nått in mer än nått ut.

– Jag har förstått i det här ihopsamlandet, att några av mina låtar används i sammanhang med ögonblick och högtidsstunder för människor, som bröllop och begravningar och det gör mig ju jätteglad, säger Emil Jensen till Kulturnyheterna.

Nanodepressiv

Förutom texter, bilder och noter finns även pyssel. Boken ska enligt Emil inte vara en vanligt coffeetable-bok, utan ska kunna brukas av någon med eller utan bord och kaffe.

Det finns korsord, anekdoter och kasserade idéer och titlar. Några exempel är: ”Nanodepressiv – en glättig musikal med glimtar av mörker” och ”Indiansommar – P1:s nya satsning två varma dagar i oktober”

– De kom ju med i boken, så det är inte säkert att de är helt kasserade, de kan mycket väl dyka upp i någon framtida produktion. Det jag själv skulle tycka vara roligast att se just nu vore dansföreställningen om plastikkirurgi – ”Skapa rumpa”.

Han vill gärna se boken och samlingsskivan som en trampolin in i framtida projekt snarare än en sentimental tillbakablick. Både samlingsskivan och boken innehåller nytt och tidigare outgivet material. 

Mellansnackets mästare

Emil Jensen har sedan skivdebuten 2004 släppt fem album. Utöver musiken är han krönikör i tidningen ETC och medverkar i P1:s ”Tankar för dagen”. Han har emellanåt även det egna radioprogrammet ”Mellansnack med Emil Jensen” i P1. Ett program som spelas in i Emils kök tillsammans med gäster, där de pratar om teman som fantasi, jantelagen, smicker och passion.

Emil beskriver sina konserter mer som föreställningar, ofta med lika mycket snack som låtar.

– Mellansnacket uppstod liksom i ett tomrum jag saknade när jag själv gick på konserter. Jag märkte att mellansnack som genre är ett outforskat fenomen och ett av få ställen där det fortfarande går att plöja helt nya fåror, säger Emil Jensen och fortsätter. 

– För mig är musik och låtar ett forum för historieberättande, men i mellansnacket finns en helt annan möjlighet att prata om vad jag tänker, tycker och tror.

Balansera på gränsen

Varför han i större utsträckning än andra har vågat arbeta mycket med mellansnack, tror han är att det finns en utbredd rädsla för att uppfattas som pretentiös.

– Jag har aldrig haft nån pretto-skräck, det har snarare varit viktigt för mig att våga balansera på gränsen till det som är pretentiöst. Våga balansera på gränsen till det som är för politiskt, för komiskt eller för allvarligt, helst allt på samma gång. Det är oftast när saker är på gränsen som det händer något spännande. Med så mycket mellansnack tar man kanske en risk att vara för mycket av någonting, men jag har isåfall varit för dum för att fatta det.

En inkörsport i engagemang

Texterna är ofta samhällsengagerade, men Emil beskriver inte sin uppväxt som politisk. Samhällsengagemanget växte under tonåren och i synnerhet i samband med slutet på apartheidsystemet i Sydafrika.

– Det var bra eftersom det var så enkelt att fatta hur uppenbart fel det var. Det var en inkörsport i engagemang för min del. Det började i sjuan när min syrra tog med mig på filmer om läget i Sydafrika. Dessutom var det precis året innan apartheidsystemet föll och jag fick se att saker faktiskt kan förändras till det bättre. Det tror har haft stor roll i mitt fortsatta engagemang.

”Det är aldrig tanken som räknas” 

De senaste veckorna har det skett en våg av engagemang i solidaritetsfrågor med blanda andra en mängd privata insamlingsinitiativ som ”Vi gör vad vi kan” och tisdagens insamlingsgala ”Hela Sverige Skramlar” som samlade in över 40 miljoner till flyktingkatastrofen.

Emil poängterar vikten av att engagemanget i frågor om solidaritet och mänskliga rättigheter håller i sig.

 – Jag hoppas av hela mitt hjärta och hjärna att det är någonting som kommer hålla i sig över tid. Solidaritet och medmänsklighet är den mest grundläggande frågan, så om den bara kan hållas vid liv så kommer det komma så mycket annat engagemang ur det. Jag hoppas verkligen att det är något som går på djupet nu, säger Emil och fortsätter:

– När det gäller de riktigt stora frågorna är det aldrig tanken som räknas, utan handlingen. Det man gör rent konkret. Att hela tiden försöka översätta det man prata om i handlingar, symboliska eller inte, men ändå att försöka agera i olika former.

Betydelsen för andra

Under hösten kommer Emil Jensen ge sig ut på turné, något som han beskriver som en av grundpelarna till motivationen att fortsätta. Och inte bara av ren bekräftelse, utan att det är först då han förstår att det han gör har någon slags betydelse. 

– Jag tänker ibland på vad musik har haft för betydelse för min egen del, som låtsaskompis. Då blir jag så oerhört glad när jag fattar att min egen musik har betydelse för andra. Då känns det så meningsfullt att turnera och möta alla de som får ut någonting av det.