Blommande körsbärsträd, trumpetande tranor och solblekta jeans. Kritikerna har tenderat att ta till sommartecken när de försöker fånga ljudet av Tussilago. Själva beskriver bandet – av PSL kallade 2013 års starkaste debutanter – sin musik för progressiv drömrock. Nu är de tillbaka med nya albumet ”Holy train”.
– Vi ska väl bli världskända nu antar jag, skrattar Pierre Riddez, basist i Tussilago, när Kulturnyheterna når honom per telefon.
– Vi hade sju dagars studiotid med målet att göra ett helt album, så vi skrev nästan allt på ”Holy train” där i stunden. Vi tänkte att det är hälsosamt om låtarna inte är för genomarbetade, att det blir mer levande då.
Psykedelisk comeback
Resultatet är en drömsk och soldränkt popmusik som framkallar bilder av lata sommardagar och långhårigt flummande. I likhet med sina kollegor i musikkollektivet Ingrid har Tussilago en förkärlek till det amerikanska 60-talets västkustsound, samtidigt som man gärna lånar fragment från svensk vispop och progg: Såväl Ted Gärdestad, Animal Collective, Beach Boys och The Doors gör sig påminda på skivan, där raka popmelodier delar rum med hallucinatoriska reverb och stonerrockens hypnotiska riffglädje.
– All musik vi någonsin har gjort är framjammad. Även om det är viktigt med en röd tråd i ett album vill vi att vår musik ska förmedla en rörelse. ”Holy train” ska vara som en mental färd till en annan plats, säger Pierre Riddez.
En ny våg
Det senaste året har musikkollektivet Ingrid, där Tussilago ingår, allt mer börjat likna ett sorts inofficiellt högkvarter för en ny våg av psykedelisk musik. Tussilago, Amason, Dungen och Ingrid-grundaren Joakim Åhlunds band Big Byrd har alla en dragning till långa studiojams, flumrock och amerikansk västkust.
Riddez beskskriver studion som en sorts familj: Niklas Hallberg, som driver studion, är också Tussilagos manager. Amason-medlemmen Petter Winnberg producerar ”Holy Train”, bandets trummis Zacharias Zachrisson är Ingrid-grundaren Lykke Lis yngre bror och albumet gästas av medlemmar från såväl Miike Snow som Dungen. På liknande sätt går de andra banden på Ingrid in i varandra: man gästar album och uppträder ihop, något som börjat forma vad man skulle kunna kalla för Ingrid-soundet.
– Ingen av oss vet riktigt var Ingrid är på väg, men det kan verkligen växa till något nytt. Eller så förblir det smalt och nischat som nu, båda känns som bra alternativ, säger Pierre Riddez.
Los Angeles väntar
Efter albumreleasen den 29 april hoppas Tussilago nu kunna ta ett år utomlands. Enligt Riddez är drömmen, precis som musiken antyder, den amerikanska västkusten.
– Vår musik har beskrivits som västkustinfluerad många gånger, och vi vill verkligen ha en period där vi bor tillsammans och gör musik: Surfa, bada och skriva, det är drömmen, säger Pierre Riddez.