Gitarristen Janne Schaffer är god vän till Robert Broberg och har samarbetat med honom på ett antal skivor. De har bland annat gjort låten ”Vatten” och uppträtt på Globen tillsammans.  

– Jag var beredd på att dödsbeskedet skulle komma. Nu är det bara en oerhörd sorg, säger Schaffer till Kulturnyheterna.

Unik i sitt slag

Han kallar Broberg för en unik och enastående artist fylld av idéer som verkligen älskade publiken och att underhålla. Just kärleken till publiken tror Janne Schaffer har varit en viktig del i Brobergs framgång.

– Han gjorde så fina, genomtänkta och genomarbetade låtar, och så kom han alltid med nya idéer och oväntade inslag. Han ville verkligen bjuda publiken på det absolut bästa, vilket publiken kände. Det behövdes liksom inga affischer eller annonser för att locka folk när Robert Broberg skulle uppträda.

Men samarbetet var inte alltid enkelt. Janne Schaffer berättar att Robert Broberg var väldigt noggrann med ett inte så litet mått av envishet.

– Det var inte alltid alla som förstod hans tankar och idéer. Men han ville alltid genomföra dem i alla fall och ville verkligen ha grejer på sitt sätt. Det var lite krävande när man jobbade tillsammans men det blev alltid bra till slut, så det var bra att han stod på sig, säger Janne Schaffer.

Lill Lindfors: Ett geni

Robert Broberg har även samarbetat med Lill Lindfors vid flera tillfällen. Han har till exempel skrivit låtar som ”Mitt lilla fejs och jag” och ”Älskar du mig också när du vaknar” till Lindfors. 

– Han var ett geni, och det är inte många personer man kan säga så om och verkligen mena det. Han var helt enkelt genialisk i sin lekfullhet och sina ordvändningar, säger Lill Lindfors.

Även om minnet av Broberg främst är präglat av den glädje han spred, hade han också en mörkare sida berättar Lill Lindfors.

– Som alla genier så tror jag att han levde på upp- och nedgångar. Bakom all den där humorn och glädjen fanns dippar när han hade det svårt.

Humoristisk ordvrängare

Konstnären och regissören Lasse Åberg blev bestört när han nåddes av beskedet om Brobergs bortgång.

– Nu får de sluta, grabbarna. Brasse, Magnus och nu Robert. Det här går inte, säger Lasse Åberg på telefon från Gotland.

Åberg och Broberg känner varandra sen tiden på Konstfack, och har uppträtt tillsammans flera gånger genom åren.

– Han var en förtjusande ordvrängare, fantastisk på den finurligare sortens ordlekar. Han axlade Povel Ramels mantel i Sverige, berättar Åberg.

Lasse Åberg minns hur Broberg formades från en person som övade gitarr i skolkorridorerna till en egensinnig och orädd underhållare.

– Han var självständig, nästan envis, och sneglade aldrig på någon annan. Han gick sin egen väg i musiken, men hade alltid en värme i det som gjorde honom unik. En sorts sprudlande, bubblande lycka som kom fram i låtarna, säger Lasse Åberg.