Den ersättning polisen tar för sin bevakning av landets kulturevenemang har debatterats flitigt. Förra året införde Rikspolisstyrelsen nya riktlinjer för att, som man sade, ”arrangemangen ska behandlas så lika som möjligt nationellt”.

– Om du till exempel ska anordna en stadsfest i Malmö, och året efter en liknande stadsfest i Östersund, då vill ju du bli bemött på exakt samma sätt av polisen. De ska göra samma bedömningar vad gäller kostnader för ordningshållning och liknande, säger Thomas Eriksson på Rikspolisstyrelsen om tanken bakom policyn.

Trots detta visar Kulturnyheternas kartläggning att polisens notor varierar kraftigt från festival till festival. Vissa betalar stora summor, andra inget alls.

Tiodubblade kostnader

Arrangörerna bakom musikfestivalen Putte i parken har fått erfara att kostnaderna skiljer rejält mellan olika län. När de flyttade sin festival från ett län till ett annat blev poliskostnaden nästan tiodubbel.

– Förra året var vi ålagda att betala 29 000 i kostnad. Sedan flyttade vi festivalen från Karlskoga till Karlstad, och där blev notan dryga 200 000. En avsevärd skillnad, säger Niclas Lagerstam på Putte i parken.

Putte i parken är inte den enda i festival som polisen höjt kostnaden för. Den preliminära poliskostnaden för årets Lulekalas och Way Out West har båda femdubblats. Samtidigt kan summorna variera rejält för likartade arrangemang.

Hultsfredsfestivalen får en nota på drygt 400 000 medan Emmabodafestivalen slipper betala eftersom den drivs av en ideell förening. Den kommunala stadsfesten Fallens dagar i Trollhättan har fått en beräknad kostnad på en halv miljon, lika mycket som betydligt större Kulturkalaset i Gbg förväntar sig att få. Många notor har dessutom överklagats.

Nu är många arrangörer kritiska mot de stora skillnaderna i villkor.

– Nånstans kan man nog hitta en smidigare väg än att polisen ska hamna i affärsrelationer med arrangörer runt om i landet. Jag kan tycka att det inte är den smidigaste vägen att gå, säger Jonas Almark på Göteborg & Co.

”Blivit mycket bättre”

Men på Rikspolisstyrelsen delar man inte bilden av kaos. Med stöd av en egen rapport som blir officiell i början av september säger man att landets polismyndigheter följer de nationella riktlinjerna.

Fungerar riktlinjerna på det enhetliga sätt de är ämnade att göra?

– Jag har redan nu skummat igenom rapporten och kunnat se att det blivit betydande förbättringar mot tidigare. Jag gör bedömningen att det blivit mycket bättre än innan vi gav ut riktlinjerna, säger Thomas Eriksson på Rikspolisstyrelsen.