Minns du var du befann dig när du fick höra att Michael Jackson var död? Eller, ni som är lite äldre, när Palme blev mördad? Det brukar ju alltid sägas att man aldrig glömmer vad man gjorde just vid sådana tillfällen. 

Själv minns jag tydligt en färglös och håglös novemberdag för trettio år sedan. Jag skulle just svänga vänster upp på Ulvsundaleden i Solna, då en röst i radion sa att nu har Cornelis Vreeswijk avlidit. Efter det körde jag planlöst runt i Stockholm för att lyssna på det snabbt hopkomna minnesprogrammet där man pratade med lidelsefull värme och kärlek om polaren Pär, Saskia, Fatumeh, Jenny Jansson och alla andra av Cornelis besjälade figurer. Och så om honom själv förstås, Mäster Cees, som han kallades. 

Men det var nog först femton år senare, när förlaget Ordfront lanserade ”en av förlagets största satsningar någonsin” som jag riktigt insåg hans storhet.

Cornelis Vreeswijks samlade skrifter, närmare tusen sjungna och osjungna sånger, tvåhundra dikter, noveller och annan prosa, översättningar, bearbetningar och anteckningar. Tre inbundna band om totalt 1600 sidor.  

Jag tillhör den generation som hade honom med modersmjölken. Cornelis fanns i tidningarna, på tv och i skivsamlingen hemma i föräldrahemmet och var en slags följeslagare från det att jag kunde lägga en LP på skivtallriken själv.

En stor, tjock farbror som berättade skabrösa historier. Senare blev han en politisk inspiratör som sjöng om napalmbombningar, tolkade chilenaren Victor Jara och drev gäck med Wallenberg på ett mycket roligare sätt än alla de pretentiösa och rätt humorbefriade proggarna.  

För mig var han nog mest av allt en godhjärtad rebell som sjöng när och hur han ville. Ständigt på kant med byråkrater och skattmasen.  

Bara det att hamna i fängelse tre gånger måste vara en bedrift för en trubadur. Älskad av folket och jagad av staten. Han började med att skriva rucklarsånger och sedan levde han upp till dem själv. Lite för mycket. 

Men Cornelis var samtidigt ömsint. Den stora bullriga mannen kunde vara både svag och knäböjande inför såväl kärleken som själva livet.  

Saskia är ett namn med klang 

hon jobbar på ett pilsnerpang 

Hon ser i kors vart än hon ser 

men hon är vacker när hon ler,  

ja, hon är vacker när hon ler. 

Nu har han varit borta ett bra tag. Epigonerna och uttolkarna har kommit och gått. Från Annelie Rydés sönderskrikning av Deidres samba till Lalehs tidiga, kärleksfulla härmningar och Henrik Dorsins underbara satir.

Poeten och litteraturforskaren Jan Erik Vold, som låg bakom den stora boksatsningen, har sagt att det kom fram två stora svenska diktare under sextiotalet; Göran Sonnevi och Cornelis Vreeswijk.

Cornelis uppfann ett rum som inte fanns i den svenska viskonsten på 60- och 70-talet. Och på så sätt gjorde han hela Sverige lite större. 

Grattis på 80-årsdagen! 

Strö granris på min bädd 

och låt mig födas naken. 

Min mor var inte vaken 

och jag var inte rädd. 

Längst ned i de bittra schakten 

bor de som fruktar makten. 

Om kölden blir för sträng 

lägg granris i min säng.