Nu fortsätter debatten om synen på hiphopkulturen, som startade efter förra veckans Uppdrag Granskning. Den här gången är det ledarskribenten Marcus Svensson som hamnat i centrum av debatten i sociala medier.

Detta efter en ledare publicerad i Smålandsposten i fredags, där Marcus Svensson kommenterar Greger von Sivers uttalanden om hiphopmusik och menar att von Sivers har en viss poäng.

Marcus Svensson skriver att hiphopen är en genre där ”rasismen i stället riktar sig mot det vita samhället, där kriminalitet hyllas, polisen hatas och kvinnor konsekvent beskrivs som horor”, och att vår acceptans inför detta skiljer sig helt ifrån hur vi bemöter till exempel vit maktmusik. Greger von Sivers har blivit en måltavla i debatten, menar han.

”Gränsar till fascism”

Ledaren har mött reaktioner i sociala medier och Marcus Svensson har kritiserats hårt. Musikjournalisten Ame­tist Azor­de­gan skriver på Twitter att ”att gå in och bedöma musikens lämplighet angränsar till fascism” och jämför med situationen i Iran.

Medlemmarna i hiphopduon Mohammed Ali kallar artikeln för ”dagens pinsammaste” och skriver att svensk hiphop är den enda musikgenren som faktiskt vågar stå upp mot rasism. Även artisten Petter twittrar att texten innehåller faktafel och är vinklad.

Marcus Svensson själv säger att han förväntat sig reaktioner, men inte att de bara skulle komma från ett håll:

– Det är förvånande att alla är så snabba att fördöma men ingen tar upp det jag faktiskt vill diskutera: hur vi ska förhålla oss till kvinnosynen, machoidealen och synen på homosexuella inom hiphopen. Det är bekymmersamt.

Kan du komma med exempel på artister som förmedlar den typen av budskap?

– Jag har medvetet valt att inte göra det eftersom jag inte vill en diskussion som handlar om att peka på enskilda artister och grupper. Men vi måste inte gå långt för att hitta dem.

Du jämför relationen till hiphop med vit maktmusik. Är det verkligen två jämförbara genrer?

– Nej, de är kanske inte helt jämförbara, men det var svårt att hitta något bättre. Det jag ville illustrera är hur ingen ifrågasätter hiphopen medan vi förväntar oss att alla ska ta avstånd till vit maktmusik.

Vit maktmusik definieras ju till stor del av sina rasistiska och nazistiska låttexter. Är det sexism och rasism som definierar hiphopen?

– Jag skulle vilja säga att det finns sådana inslag. Men sen är ju hiphopen mainstream och det finns förstås hiphop som inte är så. Det finns positiva aspekter av hiphopen också, som att den är förnyande och kan få människor som annars inte skulle få kontakt med texter och lyrik att göra det. Men det går inte att få in alla aspekter i en enda ledartext.

Kan du förstå den kritik du fått?

– Ja, jag kan förstå om det kan uppfattas som om jag kritiserar en hel musikgenre. Men det finns inga perfekta texter. En text är bara en öppning för ett samtal.

Om fick göra om, hade du skrivit den annorlunda då?

– Ja, det hade jag kanske gjort. Jag hade nog varit nogrannare med att peka på att hiphopgenren är bred.