År 2015 slår Way out west publikrekord. 30.000 besökare uppskattas strosa i Slottsskogen.
Även ackrediteringarna till festivalens vip-område är fler än någonsin tidigare.
Journalister, branschpersoner eller bara väldigt viktiga människor, vill jobba och samtala ifred. Stundtals så ifred att det etablerats en ”vip” i ”vipen”.
”Måste profilera sig”
Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg research institute och författare till boken ”Uppmärksamhetssamhället” tycker att det varslar om ett beteende i tiden: jakten på det exklusiva.
– En festival består av en massa olika typer av människor, därför är det svårt att känna sig exklusiv bara genom att gå på festival. Man måste även profilera sig i mixen. När man talar om vilka spelningar man ska gå på så talar man om vem man är och hur man vill bli bettraktad. Även tillträde till olika fester, och om man är ”vip” spelar roll. Det handlar om vilka sammanhang man syns i och kan visa att man syns i, säger hon.
Publiken som bettraktar vem som syns var finns på nätet. Vårt digitala liv, där vi genom sociala medier vräker ut vilka vi vill vara.
– Ibland kan man få en känsla av att det man håller på med blir värdefullt först när man lägger ut det på nätet, att det man gjorde inte hade något egenvärde, säger Nanna Gillberg.
Intima spelningar
Exklusivitet-jakten återfinnas i festivalutbudet.
När konserterna i Slottsskogen har slutat, startar Way out wests klubbdel: Stay out west. I år är hälften av alla artister bokade till klubbscenerna. Och ett nytt klubbområde med plats för tre scener ska rymma fler nattfestare.
– Vi vill kunna erbjuda, intima, fina, lite speciella och unika upplevelser också. inte bara de stor festivalscenerna där alla kan se en konsert samtidigt, säger Love Lagerberg, klubbansvarig på Luger som arrangerar Way out west.
”Vill ha speciell access”
Kollegan Ingrid Lundberg basar över marknad, partnerskap och försäljning hos samma företag. Hon tycker att Way out west genom utveckling av klubbarna hörsammar en efterfrågan.
– Tidigare jobbade man väldigt stort, för att nå så många som möjligt. Ju mer tiden går, desto mer känner man att man vill ha den här personliga kontakten: prata direkt med en människa eller komma väldigt nära en artist. Jag tror absolut att det handlar om att uppleva någonting som alla inte kan uppleva. Att ha en speciell access, säger hon.
Marknadskrafter vaktar
I år arrangerades en alldeles exklusiv konsert utanför det ordinarie spelschemat. Besökare kunde för 300 kronor extra få se en ”hemlig artist” på en av klubbarna. Den hemlige artisten visade sig vara Beck, som redan var bokad till Slottsskogen som en av årets huvudakter. ”Grisen i säcken”-upplägget fick kritik från flera publikdeltagare – som kände sig blåsta över att betala extra för någonting de redan köpt.
Nanna Gillberg är övertygad om att kommersiella aktörer både förstår och spelar på den nya live-publikens behov av att vara unika.
– Det är absolut marknadskrafter med i det här. Det är ett bra sätt att ta betalt på när det handlar om musik. En live-upplevelse är avskärmad till tid och rum. Med vårt behov av att berätta för andra vad vi gör genom digitala medier jagar vi just upplevelser. Upplevelsen spelar en viktig roll i berättelsen om ens eget liv, säger hon.
”Är superselektivt”
En som känner klubbarnas intimitet och exklusivitet väl är dj:n Axel Boman. Han har spelat på flera festivaler i sommar, och tror att den trendkänsliga publiken i viss mån har tröttnat på stor arenaspelningar.
– Det är mer ”åh, jag såg den här artisten på den här lilla klubben...” Fast så har det väl alltid varit? Säger han.
– Men jag har pratat med ganska många dj-kollegor om det: att det finns många klubbar man spelar på där man troligtvis inte skulle komma in själv som gäst. I klubbvärlden är det mycket mer strategi bakom vilka människor man vill ha dit. Festivaler kan vara lite mer generella, men på klubbar är det superselektivt.