50.000 kronor blev 75.000 kronor, som nu blivit 100.000 kronor. Gånger tre.
Matematiken handlar om SVT:s bidrag till artisternas nummer i Melodifestivalen. I ett underhållningsfönster där idén om flygande och juckningsbara mikrofonstativ användes upp för tio år sedan, har ribban höjts rejält. Nu liknar showen som syns i rutan på lördagarna många gånger mer en musikvideo än ett scennummer.
”Mer spektakulärt”
I Melodifestivalen är skivbolagen bakom artisterna fria att lägga hur mycket pengar de vill på framträdandet, men för att tävlingen inte ska bli alltför ojämn tillhandahåller SVT en summa åt varje bidrag att husera med. För ett par år sedan var den summan 75.000 kronor per tävlande. Förra året ändrades reglerna, och pengen ökade till 100.000 kronor per tävlingstillfälle. En låt som röstas vidare till Andra chansen kan alltså få påfyllning i kassan. Går bidraget sedan vidare till final kan det bli ytterligare klirr.
Potentiellt har ett bidrag som går via Andra chansen till final alltså 300.000 kronor i SVT-pengar att röra sig med. En tredubbling, jämfört med tidigare.
– Utvecklingen är sådan att det blir mer och mer spektakulärt och det kräver mer resurser. Vi vill göra en fantastisk show och det kan inte ligga på skivbolagen att stå för den showen. Det här är ett SVT-program och en SVT-produktion. Det är orimligt att kräva att en yttre part ska stå för den kostnaden, säger Christer Björkman, exekutiv producent för Melodifestivalen.
”Förhållandevis väldigt dyrt”
Men skivbolagen fortsätter att betala ur egen ficka. Om än inte tvunget lika mycket som förr. Det uppger de bolag Kulturnyheterna har pratat med.
Mikael Gordon-Solfors har jobbar med att producera show åt artister i 25 år. De senaste produktionerna innefattar bland andra Lena Philipsson, Orup och Jill Johnson.
– Tekniken som artisten Wiktoria använder i sitt nummer kallas för mapping och ger en hologram-känsla. I Eurovision sammanhang har den varit populär bland öststatsländerna. För att det ska kännas stringent och riktigt bra skulle jag säga att det kan kosta upp till en halv miljon. Det är ett förhållandevis väldigt dyrt nummer för att vara Melodifestivalen, säger han.
”Runt 250.000”
I Wiktorias nummer projiceras ljus på artistens kropp. Hennes rörelser måste vara exakta för att bilden ska bli rätt. Ace Wilder, som röstade till final från första deltävlingen, använder sig också av projektioner och ljus. Hennes scen består av sex kuber.
– Jag skulle säga i runda slängar runt 200 till 250.000 kronor inräknat allting: projektioner, dansare, arvoden och teknik, säger Mikael Gordon-Solfors.
Frågan är hur mycket dyr teknik betyder, egentligen. Förra veckan blev Frans, 17 år, finalklar.
– Min estimering är att hans nummer kostar 50.000 kronor. Här bygger man mycket på den led-skärm SVT redan har. Stjärnorna här är Frans själv och bildproducenten, som gångar hans charm, säger Mikael Gordon-Solfors.
Inga utökade anslag
Även om utvecklingen av scenshow i Melodifestivalen stäver efter att vara spektakulär, tror Christer Björkman att gränsen är nådd för vad SVT kan tillhandahålla i rena kronor åt artisterna.
– Det måste finnas en rimlighet i det man ställer på scenen. För 100.000 kronor kan man få väldigt mycket show. Mer tycker jag inte behövs, säger han.
Den snabba ökningen av anslag, med potentiellt tredubblad showbudget till artisterna, kommenterar han:
– Om du ska hyra en viss typ av utrustning, laser, till exempel, så kostar det varje tillfälle du hyr in den. Därför måste man få ersättning varje gång. Går man till Andra chansen och sedan till final måste vi rimligtvis se till att vi ställer samma sak på scenen alla tre gånger.