Synen på svenskämnet i skolan har förändrats över tid. På många håll är det idag ett så kallat färdighetsämne där det talade och skrivna språket står i fokus. Men svenska kan också vara ett ämne där elevers kunskaper kan gestaltas med flera uttrycksformer som musik, bild och form, litteratur, teater, film och dans.
Inkludering och inlärning
Katharina Dahlbäck vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet har i sin avhandling undersökt hur estetiska uttrycksformer samverkar med lärande. Hon har främst undersökt hur musik påverkar kommunikation, lärande och språkutveckling inom svenskämnet under de första skolåren.
– En lärmiljö där flera språk används är estetiska uttrycksformer som till exempel musik viktigt. Dels är det socialt inkluderande att elever får kommunicera på olika sätt som passar dem. Men det bidrar också till språkinlärningen att använda musik i undervisningen, säger Katharina Dahlbäck.
Dahlbäck har i sin avhandling undersökt lektioner i klassrum, svenskämnets kursplaner och lärares uppfattningar. Hon har bland annat använt sig av loggböcker, videofilmer med en klass (årskurs ett) tillsammans med klasslärare och specialpedagog. Hon har även använt sig av analyser av kursplaner och intervjuer med lärare.
Rytm och melodi förenar språk och musik
Den undersökta klassens skoldagar inleddes med språk- och musikarbete. Där användes de gemensamma beståndsdelarna i musik och svenska − ljud, puls, rytm, melodi, betoning, dynamik och syntax. Det finns många sätt att konkret arbeta med musiken i undervisningen, säger Dahlbäck. Att till exempel använda sig av spoken word eller sjunga i grupp stärker elevers språkinlärning.
– Sång erbjuder möjligheter för att till exempel få förståelse för språkets melodi och rytm. Det är även ett bra verktyg för att kunna utforska texters betydelse, och för repetition vilket många elever behöver för att lära sig ett språk, säger Dahlbäck.
Tal och skrift i fokus idag
Dahlbäck berättar att svenskämnet ändrats över tid, från att klasslärare på grundskolenivå utbildats även i estetiska ämnen, till att det inte längre är en särskilt stor del av utbildningen.
I sin forskning kunde hon se att kursplaner och lärares uppfattningar idag fokuserar mycket på tal och skrift. Men hon såg också exempel på skolor och lärare där många olika uttrycksformer integreras i språkundervisningen.
– Elever använder flera sätt för att kommunicera och uttrycka sig, inte bara tal och skrift. Så det finns ett demokratiskt värde i att få lära sig och uttrycka sig på flera sätt, och där olika uttrycksformer får stödja varandra. I den digitala och multimodala värld vi lever i, är det också viktigt att behärska många sätt att kommunicera.
Estetiska ämnen värdefulla
Det finns en viss skepsis bland lärare i estetiska ämnen mot att tala om estetiska ämnen som stöd för andra ämnen. Katharina Dahlbäck, som även är utbildad musiklärare, menar att oron grundar sig i hur de estetiska ämnena värderas i skolan och samhället.
– Musikämnet har inte så stark legitimitet i skolan och därför är man rädd att det bara ska bli ett stödämne, säger hon.
Men lärare i ämnen vars relevans eller värde inte ifrågasätts resonerar sällan så, menar hon.
– En matematiklärare skulle aldrig vara rädd för att någon använder matematik i andra ämnen, utan blir ju bara glad om det används i till exempel slöjden. Det tar inte bort ämnets egenvärde.
– På samma sätt är musikämnet viktigt och värdefullt, samtidigt som det kan bidra till och stärka andra ämnen, säger Dahlbäck.