Allt färre unga spelar klassiska instrument. ”Svenska orkestrar riskerar att förlora den skandinaviska tonen”, säger Stefan Forsberg, chef för Stockholms Konserthus .

Framför allt är det trä- och bleckblåsinstrument som oboe, fagott och horn som har problem att locka barn och unga.

Sven-Erik Eriksson är studierektor och professor i trombon vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm han säger att det har skett en förändring de senaste tio åren.

– Det har blivit en rejäl uppförsbacke för den klassiska musiken, jag har jobbat på musikhögkolan sedan 1977 och det känns som att den står lägre i kurs hos ungdomar idag. De vill ofta ha ”quick fix”, och det tar för lång tid att lära sig ett svårt instrument.

Färre söker till utbildningarna

När bredden tunnas ut blir urvalet mindre. Något som också märks på nivån på de sökande till landets musikhögskolor där antagningsproven inför hösten just nu är i full gång.

– Guldkorn finns förstås kvar, men rent generellt har nivån på de sökande gått ner. I Stockholm har vi ingen exakt statistik, men jag uppskattar att antalet sökande på klassiska instrument har sjunkit med tjugo procent de senaste tio-femton åren, säger Sven-Erik Eriksson.

Historiskt sett har Sverige varit välförsett med mässingsmusik. Frälsningsarmén, militärorkestrar och de lokala industriernas egna blåsorkestrar har fungerat som plantskolor för många unga instrumentalister.

– Det finns ingen som vill ställa upp och finansiera de här orkestrarna längre. Folkrörelseorkestrarna har varit grogrunden för våra unga blåsare – de har nästan försvunnit.

Förebilder är viktiga

Trenden är tydlig även på Malmö Musikhögskola. År 2001 hade man 14 sökande på valthorn, i år är det tre. Antalet sökande på Oboe har under samma år minskat från elva till tre.  Enda instrumentet som ökar antalet sökande är klarinett.

– Det visar hur viktigt det är med förebilder. Klarinettisten Martin Fröst är en internationell stjärna och ett stort affischnamn för den klassiska musiken i Sverige. Jag är övertygad om att det har stor effekt.

Ute i landets orkestrar och konserthus har man också märkt av att underlaget av svenska klassiska musiker minskar. Stefan Forsberg är chef för Konserthuset i Stockholm och han betonar vikten av att bevara den nordiska klangen i de svenska orkestrar.

– Jag är oroad. Det finns något genuint kring varje nations sätt att spela och tänka kring musik och våra skandinaviska orkestrar har en särskild klang, ett nordiskt ”sus”. Vi har en tradition som inte finns på samma sätt hos musiker från andra delar av världen. Det riskerar vi att förlora när musikhögskolorna har så få sökande till vissa instrument.

Vädjar till politiker

Enligt Stefan Forsberg måste barn och unga fångas upp av den klassiska musiken på ett tidigt plan. Möta förebilder och själva prova på.

– De unga måste sättas i kontakt med den klassiska musiken på riktigt. Förebilderna är jätteviktiga – det är samma som med idrott, ser du Susanna Kallur hoppa häck så blir du inspirerad. Jag vädjar till alla politiker ute i landet att verkligen satsa på kulturskolor, orkestrar och pedagoger så man kan få till de här mötena, säger Forsberg och fortsätter:

– Det är lustfyllt och otroligt roligt att vara en del av en orkester. Sen handlar det till viss del om att våga tro på långsamma värden och att saker ska få ta tid. Det är viktigt, annars riskerar vi att hamna i något slags McDonalds-samhälle där allt bara snabbas på och slarvas över.