I höst kommer Folkoperan, som grundades 1976, se annorlunda ut. Ledningen vill förändra villkoren för de 64 musiker som varit knutna till orkestern, vilket gör att en majoritet av musikerna inte kommer att få några uppdrag alls, trots att de på frilansbasis jobbat under flera årtionden.

Beslutet  har fört med sig att SYMF; Sverigs Yrkesmusikerförbund, nyligen sa upp alla lokala avtal.

-Det är en stor sorg för mig. Man kan inte göra opera utan orkester. Det har tagit så lång, lång tid att bygga upp den här orkestern. Och sedan går det att rasera på nolltid, säger Kerstin Nerbe, grundare av Folkoperan, till ABC.

Pengarna är problemet
-Tidigare har orkestern fått bestämma mycket själv hur de spelar och de har bytt med varandra. Men nu vill vi kontrollera det mer, så att vi vet vem som är här och spelar när, säger Folkoperans vd Pia Kronqvist till ABC.

Folkoperan får årligen 28 miljoner kronor i skattefinansierat anslag och det anser ledningen är alldeles för lågt då exempelvis Kungliga operan får 400 miljoner.

Ej uppräknade anslag, vikande biljettintäkter och icke-utsålda föreställningar är bidragande orsaker till att ledningen nu fattat beslutet att förändra orkestern.

Osäkert vilka som blir kvar
-Det kanske kommer att bli mer av en performance-scen. Jag tycker inte att Folkoperan är en plats där man ska driva med operan eller improvisera fram opera. Man ska spela opera, säger Kerstin Nerde.

I höst kommer Folkoperan att sätta upp Maskeradbalen och Carmina Burana, till våren Den flygande holländaren av Wagner.

Enligt facket har runt 20 musiker kontrakt för Maskeradbalen men till vårens föreställning är det osäkert ifall någon av de musiker som i dag är knutna till Folkoperan kommer att få vara med.