Journalisten Niko Agos har granskat nazistpartiet Gyllene Gryning i flera års tid. Foto: TT/SVT

Niko Agos utvisning omprövas

Uppdaterad
Publicerad

Efter sina granskningar av det nazistiska partiet Gyllene Gryning lever journalisten Niko Ago under dödshot sedan 2012. Han har nekats asyl i Sverige, trots tusentals hot honom och hans familj. På torsdagen prövas hans fall på nytt i Migrationsdomstolen.

”Vi ska slakta dig. Vi ska döda dina barn. Vi väntar på dig i Albanien”. Niko Ago läser upp de senaste mordhoten mot honom, hans fru och hans treåriga dotter. Telefonlinjen sprakar när Nikos andhämtning går upp. Orden kommer stötvis, sen inte alls. Det blir tyst i luren.

– Jag ber om ursäkt, det är svårt att prata om det här nu, säger Niko Ago.

För sin mångåriga granskning av det nynazistiska grekiska partiet Gyllene Gryning lever den albansk-grekiske journalisten Niko Ago under mordhot sedan 2012. Då avslöjade han att partiets näst högste ledare, Ilias Kasidiaris, hade kopplingar till grov organiserad brottslighet. Dagen efter hade någon hamrat ner en skylt i gräsmattan utanför hans hus: ”Du är död”.

Niko flyttade sig själv och sin familj till hemlig ort, men hoten fortsatte – och eskalerade. När han erbjöds ett studiestipendium av landstinget i Dalarna flydde han och hans familj till Sverige.

Riskerar att utvisas

Tre år senare står de nu inför utvisning till Albanien, ett land där Niko är född men som han inte har besökt sedan 1991. Migrationsverket avslog hans asylansökan i våras, som Kulturnyheterna har rapporterat om tidigare. Niko överklagade, och fallet tas nu upp i Migrationsdomstolen i Stockholm.

– Gyllene Gryning har kraft i båda länderna. Det spelar ingen roll. Personerna som har hotat mig och mina barn gör det helt öppet, ofta med namn och adress, och finns i både Albanien och Grekland, säger Niko Ago.

I sin asylansökan har Niko Ago lämnat in över 500 sidor med uttalade hot mot honom och hans närstående. Det utgör en bråkdel av hans arkiv på omkring 5000 sidor av hotbrev, hotmejl och dödshot i sociala medier under de senaste åren. Hotbilden bekräftas av bland andra Grekiska journalistförbundet och Svenska PEN.

– Niko Ago tillhör den grekiska minoriteten i södra Albanien, som utgör ungefär 30 procent av befolkningen där, säger Annika Thor, styrelseledamot i Svenska PEN och ordförande i Fängslade författares kommitté.

– Gyllene gryning har en väldigt stark ställning i den gruppen, starkare än i Grekland. Flera av deras mest militanta ledare kommer från Albanien. Skulle Niko återvända kan hoten lika gärna verkställas där.

Lever under dödshot

I slutet av förra året skrev Svenska PEN ett brev till stöd för Niko Agos asylansökan. De är kritiska till Migrationsverkets bedömning om att hotbilden i Albanien är mindre än i Grekland.

– Det finns stor risk att Gyllene gryning kommer söka upp Niko Ago, trakassera honom, ta till fysiskt våld och i värsta fall döda honom. Utan tvekan kommer han leva under starkt hot. Hoten har fortsatt under hans tid i Sverige och Niko har fortsatt med sin granskning av partiet. De har inte glömt honom, säger Annika Thor.

I Sverige har även kulturpersonligheter som författarna Theodor Kallifatides och Kurdo Baksi engagerat sig i Niko Agos fall. Kallifatides säger att han är övertygad om att systematisk förföljelse väntar Niko Agos i Albanien.

– Om jag var tjänsteman på Migrationsverket skulle jag kanske dragit samma slutsatser: Att de låter folk vara i Albanien. Men det vittnar om häpnadsväckande brist på insikt om hur Gyllene Gryning fungerar. Har de väl skickat dödshot, har de väl stått utanför hans dörr, då kommer de hitta honom igen, säger Theodor Kallifatides, som själv kommer från Grekland.

Niko Ago kan inte vänta sig skydd av myndigheterna i Albanien, enligt Svenska PEN. Under 80-talet granskade han korruption bland politiker och inom polisen, granskningar som ledde till trakasserier, hot, och en flykt till Grekland 1991. Sedan dess har han inte kunnat besöka sitt hemland.

– Min mamma och min pappa har dött under den här tiden. Jag kunde inte besöka deras begravningar, säger Niko Ago.

– Den albanska polisen har redan visat att de inte kommer att skydda mig. Men det största hotet kommer från Gyllene gryning.

”Kan inte sova längre”

Under sin tid i Sverige har Niko Ago fortsatt att arbeta som journalist, för såväl grekiska som svenska medier. Han har lärt sig tala flytande svenska, och har sedan Kulturnyheterna sist rapporterade om hans utvisning fått ett vikariat på SVT:s regionala nyhetsredaktion i Dalarna. Han har också skrivit en bok på svenska: ”Nynazismen i Grekland”.

– Jag sökte mig inte till Sverige, det var Landstinget i Dalarna som bjöd in mig eftersom de ansåg att mitt liv var i fara. Men jag är stolt över att kunnat försörja mig här, jag har inte tagit en enda krona i bidrag. Nu vill jag bidra till det svenska samhället, säger Niko Ago.

Nu inväntar han och hans familj beskedet om deras framtid.

– Det känns som att jag har åldrats tio år sen i våras. Jag sover inte längre. Jag är rädd för mitt eget liv, och rädd för att bli tystad. Om jag utvisas finns bara två alternativ: tystnad – eller döden.

På grund av att Niko Ago för närvarande har ett vikariat på SVT:s regionala nyhetsredaktion i Dalarna, har Kulturnyheterna helt övertagit bevakningen av hur hans ärende kommer sluta. Kulturnyheternas bevakning av hans fall inleddes innan han fick sitt vikariat där.

Pressfriheten i Grekland och Albanien

Grekland och Albanien är två länder i Europa där hot mot journalister är vanligt förekommande, enligt Svenska PEN. Greklands placering i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex har på femton år försämrats från plats 19 (2002) till plats 91 i årets index. Det nynazistiska partiet Gyllene gryning har där utnämnt kritiska journalister till ”nationens fiender”, med hot, trakasserier och våld som följd.

Albanien ligger på plats 82 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, och har stora problem med kriminella nätverk som hotar journalister, enligt pressfrihetsorganisationen Freedom House.

Svenska PEN menar att eftersatta myndigheter och korruption inom rättsväsendet gör skyddet för journalister nästintill obefintligt.

– Med den framväxt av högerextrema rörelser i länder där myndigheter inte kan skydda människor, kan vi förvänta oss fler välgrundade asylsökande journalister även från Europa i framtiden, säger Annika Thor på Svenska PEN.

Källa: Svenska PEN, Reportrar utan gränser, Freedom House.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.