– Vi har vetat länge att det finns ett motstånd mot sexistisk reklam, säger Moa Egonson, från Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation för ett 40-tal kvinnoorganisationer.

Det finns internationella regler som säger att reklam inte får vara könsdiskriminerande men det är inte förbjudet i svensk lag.

”Fungerar inte med självreglering”

Som det ser ut i dag om man som privatperson vill anmäla könsdiskriminerande reklam vänder man sig till Reklamombudsmannen, som är utsedd av branschen själv. Ett system Moa Egonson är kritisk till.

– Det fungerar inte med näringslivets självreglering, säger hon till Kulturnyheterna. Eftersom det inte får några konsekvenser om någon blir fälld.

Kampanjen fungerar som en mellanhand mellan privatpersoner och Reklamombudsmannen. Man uppmanar alla människor som ser könsdiskriminerande reklam att fota den och maila bilden till Sveriges Kvinnolobby, så tar de hand om det administrativa bitarna av anmälningen.

– Vi gör det lättare att reagera mot sexism, säger Moa Egonson, och det har redan kommit in flera bilder från allmänheten.

Vill att politikerna ska agera

Nu hoppas hon att det lagförslag mot könsdiskriminerande reklam som lades fram under den socialdemokratiska regeringen –  men som lades i byrålådan av förra jämställdhetsministern Nyamko Sabuni – ska antas.

I en debattartikel i Aftonbladet i dag skriver Kvinnolobbyn att det är nu är ”hög tid att politiken adresserar könsdiskriminerande reklam”.

Kulturnyheterna har sökt jämställdhetsminister Maria Arnholm för en kommentar men hon hälsar via sin pressekreterare att hon inte är tillgänglig för en intervju.

Reklamombudsmannen välkomnar diskussion

Reklamombudsmannen själv, Elisabeth Trotzig, tycker att det är bra att ämnet lyfts fram men tycker att regelverket fungerar som det är.

– Det är utmärkt med en diskussion om det här, säger hon till Kulturnyheterna, vi vill ha en hög etisk nivå i branschen. Men vi är naturligtvis inte för lagstiftning utan tycker självregleringen fungerar utmärkt.

Hon menar att de kan hantera anmälningarna på ett snabbare och smidigare sätt än vad en myndighet skulle göra.

– Och de allra flesta företag ändrar sina kampanjer, ibland redan innan ett beslut är fattat, säger Elisabeth Trotzig

Att en fällning inte medför något annat straff än just fällningen håller hon inte helt med om utan menar att det kostar att förlora förtroende hos konsumenterna.

”Massmediala skampålen nog så kännbar”

– Det stämmer ju att det vi inte har några ekonomiska straff, men jag menar att den massmediala skampålen är nog så kännbar, säger Elisabeth Trotzig till Kulturnyheterna.

Hon tror att Kvinnolobbyn valt en smart tid att lansera sin kampanj om målet är att det ska komma in många anmälningar till Reklamombudmannen.

– Det är ju snart juletider, och då brukar det ju vara mer sexistisk reklam, säger hon.

Förra året fick Reklamombudsmannen in omkring 500 anmälningar.