Det handlar om en förstudie, ett beslutsunderlag för politikerna, om hur operahuset i Stockholm kan moderniseras. Nu hoppas Operans vd att arbetet kan börja snart.
– Vi behöver en till scen, nya replokaler och göra de publika uttrymmena mer tillgängliga, konstaterar Birgitta Svendén, VD för Kungliga Operan, som haft det konstnärliga blicken i samtalen med Statens fastighetsverk.
Önskade ett nytt hus
Birgitta Svendén tillträdde som vd för Kungliga Operan 2010. Då önskade hon sig ett helt nytt operahus. Men inte nu längre.
– Jag hade nog inte hunnit sätta mig i komplexiteten av vad man kunde göra av det här huset, säger hon.
Drömmen om ett helt nytt operahus är så gott som död. Nu handlar det istället om att renovera, bygga om och bygga till. Taket i stora salen höjs för att förbättra akustiken, foajén ska byggas om och huset öppnas upp mer mot närliggande Gustav Adolfs torg.
Ny scen
Barn och ungdomsverksamheten får en egen scen, som också ska kunna användas av andra dans- och operaprojekt. VD:n Birgitta Svendén hoppas på ett tillskott på mellan 50 och 100 nya spelningar, utöver dagens 220 föreställningar om året. Det är Svendéns förhoppning att barn- och ungdomsverksamheten byggs ut rejält.
– Fler produktioner, fler föreställningar och fler samarbeten med skolor runt om i regionen. Det är ganska fint att extra scenen ligger här i huset, då har man tillgång till hela huset, säger Birgitta Svendén.
Lång historia
Operahuset togs i bruk i slutet av 1890-talet och har i stort sett stått orört sedan dess, med undantag för de tillbyggnader för restauranger och evenemangsverksamhet som tillkom på 1960-70 talet. Terrassen ersattes på 1960-talet av Teschs och Celsings tillbyggnad.
När huset byggdes arbetade 200 människor på Kungliga Operan. Idag är den siffran 600-700 under en normal spelsäsong.
Det är trångt, replokalerna är undermåliga och akustiken usel.
Projektledaren Vanja Knocke menar att uppdraget att ta fram ett förslag på hur huset skulle kunna moderniseras innebär stora utmaningar.
– Det finns otroligt många aspekter som kommer i spel när man tittar på hur man ska utveckla det här fantastiska huset, som är 120 gammalt och inte har förändrats så mycket. Hur ska det föras in i framtiden?, säger Vanja Knocke.
Alternativa scener
Operan kommer att tvingas flytta till alternativa scener under ombyggnadens slutskede. Totalt rör det sig om tre och en halv spelsäsonger. Gasklockan och Södra Teatern är två exempel på tänkbara alternativa scener.
– Vi kanske åker på turné, säger Birgitta Svendén.
2 miljarder i budget
Om allt går som planerat ska nya operan vara klar för invigning vid nyår 2024. Projektledare Vanja Knocke tror att de budgeterade 2 miljarderna räcker bra.
– Pengarna räcker ganska bra skulle jag säga. Det man hade önskat sig från operan var ytterligare en balettsal och en orkesterrepsal. Men det har vi sett att det ryms inte på platsen, säger Knocke.
Nu hoppas hon att regeringen redan i höst ger klartecken för ett fortsatt arbete med projektet.