Parthenonfrisen kan få återvända till Grekland: ”En u-sväng”

Uppdaterad
Publicerad

Debatten om Parthenonfrisen har blivit en av världens mest kända. Nu har för första gången British museum bekräftat att man inlett ”konstruktiva samtal” med Grekland om återlämnandet av det 2500 år kulturarvet, rapporterar bland annat The Guardian.

I december 2022 meddelade den grekiska regeringen att hemliga samtal pågick med British museum om skulpturerna, som en är en del av Parthenontemplet på Akropolisklippan i Aten. George Osborne, museets ordförande, hade även haft möten med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, enligt The Times.

Något som British museum nu bekräftar.

”Vi har offentligt sagt att vi aktivt söker ett nytt Parthenon-partnerskap med våra vänner i Grekland och när vi går in i ett nytt år pågår konstruktiva diskussioner”, skriver museet i ett uttalande.

”En u-sväng”

Enligt David Elliott, tidigare museichef på Moderna museet i Stockholm och konsthistoriker, är Parthenonfrisen en viktig del av Greklands historia. Han tycker även att beskedet från British museum är anmärkningsvärt då det avviker drastiskt från tidigare hållning.

– Det verkar markera ett skifte och är en u-sväng från George Osbornes tidigare inställning.

Elliott lyfter även det att debatten som förts blivit fundamental i diskussionen om museers roll i samhället och dess relation till länder som historiskt sett kränkts.

Inget permanent

Grekland har under lång tid insisterat att frisen ska återlämnas, dock ser det inte ut att bli något permanent i fall frisen skulle återlämnas. British museum står fast vi att det i sådana fall endast skulle handla om utlåning.

Lagen ”British museum act” hindrar nämligen museet från att återlämna något ur sin samling permanent, något som brittiska premiärministern Rishi Sunak meddelat inte planeras att ändras.

Parthenonfrisen

Frisen består av 2500 år gamla marmorskulpturer som var en del av Parthenontemplet på Akropolisklippan i Aten. Templet byggdes cirka 400 år före Kristus och är ett av västerländsk kulturs mest kända monument.

Under tidiga 1800-talet fördes 75 meter av den ungefär 160 meter långa frisen bort av den brittiska adelsmannen och diplomaten Thomas Bruce, earl av Elgin och placerade dem i Storbritannien.

Grekland har länge försökt få tillbaka skulpturerna som idag är en del av British museums samling.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.