”De privata museernas uppfattning är att förslaget skulle resultera i ett försämrat kulturutbud samt så småningom leda till kulturell utarmning.” Det skriver Stockholms handelskammare och Fotografiska i sin anmälan av fri entré-reformen.
– Kulturutbudet kommer nu att minska snarare än att öka. Detta eftersom det blir svårare för andra att starta verksamheter som breddar utbudet, när det är gratis på de andra ställena, skriver Fotografiskas grundare Jan Broman i ett sms till Kulturnyheterna.
I anmälan till Konkurrensverket skriver man att under den senaste tioårsperioden har åtta privata museer etablerats i Stockholm, och nämner förutom Fotografiska även Bonniers konsthall, Sven-Harrys konstmuseum, Artipelag, ABBA the museum och Spritmuseum.
Att sälja biljetter
– Vi kan konstatera att ett museum som Fotografiska inte skulle ha startat om det hade varit fri entré på Nationalmuseum och Moderna museet när de lanserade, säger Maria Rankka, som är vd för Stockholms handelskammare och företrädare för de privata museerna.
I anmälan till Konkurrensverket skriver man att ”återinförandet av fritt inträde på statliga museer strider mot reglerna om offentlig säljverksamhet”. Man hänvisar till konkurrenslagen, som säger att staten får förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider eller hämmar konkurrensen.
Hur skulle du beskriva museernas kärnverksamhet? Är det att sälja entrébiljetter?
– Det är ju inte så att alla museer bedriver sin verksamhet på ett och samma sätt, så jag vill inte gå in i det. Det finns ju museer som har en mängd olika verksamheter. Men det är klart att sälja… att visa sina samlingar för besökare i alla fall borde vara en del av kärnverksamheten i många museer, säger Stockholms handelskammares vd Maria Rankka.
Måste det kosta pengar och vara kommersiellt gångbart?
– Det måste inte kosta pengar. Men däremot att man på det här sättet med skattepengar subventionerar vissa museer men inte alla, det misstänker vi strider mot de konkurrensregler som vi har, säger Maria Rankka.
Tillhandahåller kulturupplevelser
När Stockholms handelskammare och Fotografiska definierar museibegreppet skriver de att ”det som alla museer har gemensamt är att de tillhandahåller besökaren kulturupplevelsen av att få uppleva kultur och få beundra konst arrangerad av experter i spännande miljöer”. Och till de privata institutioner som man inkluderar i sin skrivelse räknar man in flera verksamheter som snarare går att likna vid utställningslokaler än vid klassiska museer. Artipelag och Bonniers konsthall jobbar exempelvis med tillfälliga utställningar och har inga samlingar.
Enligt Nationalencyklopedins definition av museum är det en ”institution med en systematiskt åstadkommen samling av föremål, bilder och arkivalier”. Den klassiska definitionen av vad ett museum ska och bör vara tycks vara på glid.
Löjliga samlingar
Författaren Maja Hagerman skriver i en ledare i DN att museernas bevarande funktion tycks ha glömts bort och kritiserar museiutredningens nya lagförslag, där museum beskrivs som ”en institution som bedriver utställningsverksamhet”.
– Man gör sig löjlig över samlingar. Är det värt pengarna, har det här något värde? säger Maja Hagerman till Kulturnyheterna.
Hon menar att museernas uppgift inte enbart är att spegla samtiden. Deras funktion är också att agera som samhällets långtidsminne. Det uppdraget riskeras att glömmas bort i vår tids rädsla för att verka irrelevanta.
Modernitetens credo
– Vi tappar bort att se oss själva i ett större tidssammanhang, annat än just nu. Vi tänker att vi är de mest moderna som funnits. Vi är nu, hetast, bäst och tuffast. Det är modernitetens credo. Vi har svårt att förhålla sig till en stor tid, både bakom oss och framför oss, säger Maja Hagerman.
Huruvida museerna i lagens mening går att jämställa vid andra företag som bedriver säljverksamhet återstår att se. Konkurrensverket utreder nu om konkurrenslagstiftningen är tillämplig på statliga museer.