Efter att den italienska journalisten Claudio Gatti avslöjat att den egentliga författaren bakom Elena Ferrante kan vara den Rom-baserade översättaren Anita Raja, har debatten kring ett hemlighetshållet författarskap gått varm.
Anledningen till varför författare väljer att ge ut sina böcker under pseudonym varierar mellan tidsålder, person och plats. En pseudonym kan vara en väg till att överhuvudtaget bli utgiven, ett marknadsföringsknep eller ett sätt att få möjlighet till skrivro.
Kulturnyheterna listar pseudonymerna vi minns:
Victoria Lucas
Sylvia Plaths enda, och numera klassikerförklarade, roman, ”Glaskupan” gavs först ut under pseudonymen Victoria Lucas, år 1963. Anledningen sägs vara att Sylvia Plath inte ville sammankopplas med romanen på grund av dess skildring av psykisk sjukdom, depression och självmord.
Ernst Ahlgren
En av 1880-talets främsta författare med sina skildringar av den ”vanliga människan” och kvinnans roll i samhället och äktenskapet. Bakom namnet Ernst Ahlgren fanns Victoria Benedictsson. Svaret till varför hon valde att anta ett manligt författarnamn finns i 1800-talets patriarkala värld – att som kvinna bli utgiven var ofta rent av en omöjlighet.
George Orwell
Brittiske George Orwell, författare till hyllade och minst sagt ikoniska ”1984” och ”Djurfarmen” antog inför debuten 1933 sitt numera mycket välkända författarnamn. George Orwells riktiga namn var dock Eric Arthur Blair.
Currer, Ellis och Acton Bell
Likt Victoria Benedictsson valde systrarna Charlotte (Currer), Emily (Ellis) och Anne (Acton) att anta mansklingande namn snarare än sina egna för att få sina verk utgivna i en tid präglad av intakt litterärt (samt rent generellt) mansvälde. Första gången deras pseudonymer kom i tryck var i den gemensamma diktsamlingen ”Poems by Currer, Ellis and Action Bell” från 1845.
Robert Galbraith
Kriminalromanen ”Gökens rop” (2013) seglade upp som listetta efter att identiteten bakom författarnamnet visat sig vara Harry Potter-skaparen J.K Rowling, även om boken redan innan avslöjandet benämnts som en strålande debut. J.K Rowling beskrev senare att hon velat skriva utan förutsättning och uppståndelse och därför valt ett nytt författarnamn.
Lars Kepler
Svenska författarparet Ahndoril skapade rubriker 2009 efter avslöjandet att det var de två som låg bakom pseudonymen Lars Kepler (”Hypnotisören”, ”Paganinikontraktet”). Efter avslöjandet beskrev de anledningen till att skriva under antaget namn som ett sätt att separera deckarskrivandet från de individuella författarskapen som funnits långt innan Kepler.