– Alla kulturer har sina livsmedel som är centrala för identitet, för ideal och för värderingar. Mjölken är ett sådant, säger måltidsforskare Richard Tellström.
I Sverige har mjölken varit central sedan långt tillbaka – eller i alla fall kon och de produkter man gjorde av mjölk – men att dricka den kall och färsk, det var det länge bara barn och riktigt gamla människor som fick. Men så, runt sekelskiftet 1900 hände något, svenskarna började dricka mjölk.
– Mjölken utses till det goda livsmedlet som ska bygga den nya medborgaren, som ska bygga det nya folkhemmet, säger Richard Tellström.
Ersätter ölen
Mjölk var modernt, nyttigt och näringsrikt. Vi skulle bygga upp våra kroppar så vi orkade arbeta. Dessutom skulle vi sluta dricka öl, kaffe och andra onyttigheter. Eller inte alla, men arbetarklassen.
– Det här var ingen kampanj för att öka mjölkdrickandet i någon överklass eller för att den borgliga medelklassen skulle börja hälla i sig mjölk. Den var riktat mot arbetarklassen, säger Richard Tellström.
Vad den bakomliggande tanken än må har varit så blir det svenska folket mjölkdrickare, speciellt svenska barn, och bilden av mjölk som något av det nyttigaste man kunde dricka skapades. En bild som fortfarande lever kvar, om än lite naggad i kanten, ihärdigt underhållen av både politiker och mjölkindustrin.
– Det finns en speciell organisation i Sverige, som har arbetat med att öka mjölkdrickandet – aktiebolaget Mjölkpropaganda – som skapade på 1930, men som fortfarande finns kvar fast i nya konstellationer, säger Richard Tellström.
Säg mu till livet
Genom åren har kändisar som Arne Tammer, Lasse Åberg och Carl Bildt alla stått framför kameran och berättat om den vita dryckens fantastiska egenskaper. Svenska barn har fått lära sig att ”säga mu till livet” och att dricka naturens sportdryck, och mejerier får fortfarande göra reklam i skolmatsalar runt om i landet. Inget konstigt med det, mjölk är en central del av vår matkultur.
Sverige kanske inte stannar utan mjölk. Faktum är att vårt mjölkdrickande nästan halverats sedan 70-talet. Från 160 till 89 liter, per person och år. Vi dricker inte heller mest mjölk i världen. Faktum är att vi ligger på sjätte plats, bakom bland annat Finland, Storbritannien och Island. Mest mjölk dricker man på Irland. Men kanske är mjölken en del av vår självbild, och en kritik av mjölken blir då en kritik av oss.
– När någon säger idag att mjölk är dåligt, då skakar hela folkhemmet i sina grundvalar, säger Richard Tellström.
Se hela inslaget i klippet ovan.