– Förståelsen för att det här är ett viktigt utrymme för att få ut sitt budskap och bemöta motståndarnas budskap har vuxit och blivit mycket större, säger Ivar Ekman, säkerhetsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.  

Ivar Ekman menar att motiven bakom informationskrigen skiljer sig åt beroende på vem somlig ger bakom propagandan och vem den vill rikta sig till.  

– Om vi tar Ukraina som exempel har det handlat om att mobilisera stöd i väst. Och att visa att man når framgångar på slagfältet.  

– I Israel och Gaza så handlar det om att mobilisera stöd genom att visa lidandet hos den egna befolkningen och övergreppen, krigsbrotten och hemskheterna som begås av den andra sidan, säger Ivar Ekman.  

Sociala medier har stor betydelse för aktörer som vill mobilisera opinion, rekrytera medlemmar eller få materiellt stöd.  

Stor effekt i moderna krig

Säkerhetsanalytikern Ekman är noga med att poängtera att studier om informationskrig och dess effekter är svårt material att mäta. 

– Någonstans finns ett ursprungsexempel i IS som snabbt var jätteeffektiva med att nå ut med sitt mordiska budskap, rekrytera folk och ge en bild av att man hade tagit över hela Mellanöstern, fastän det inte var sant. Man lyckades blåsa upp sin image väldigt mycket. Detta har studerats och man har förstått att det här är någonting som har effekt och spelar stor roll i moderna krig, förklarar Ivar Ekman.     

Spärr eller fri blåst

Han menar att plattformarna och deras publiceringspolicys är föränderliga och ser annorlunda ut idag än för bara 1 och ett halvt år sedan.  

Sedan Elon Musk köpte Twitter för 1 och ett halvt år år sedan har plattformen nedmonterat innehållsgranskningen.

– X, Twitter, är väl det främsta exemplet på att den påverkan som de har på hur information sprids är väldigt stor. Någonstans behöver konsumenter veta ifall det finns några spärrar alls, eller om det är fri blåst vad gäller fake news.