Ola Larsmo, ordförande för Svenska Pen. Foto: Scanpix

”Väldigt främmande för svensk kulturpolitik”

Uppdaterad
Publicerad

Ungerns kulturpolitik har väckt anstöt runt om i Europa. Ola Larsmo förklarar varför.

Att SD-toppen Patrik Ehn lyft fram Ungern som kulturpolitisk förebild har i dag väckt starka reaktioner. Landet har på senare år fått kraftig kritik för sin nya linje i kultur- och mediefrågor. Ifjol tillsattes bland annat en ny teaterchef med högerradikala och antisemitiska åsikter, vilket fick Dramaten och andra teatrar runtom i Europa att protestera mot en politisk styrning av kulturen. 

Ola Larsmo, ordförande för yttrandefrihetsorganisationen Svenska Pen, har följt utvecklingen mot en mer auktoritär kulturpolitik i Ungern.

– Det som har väckt uppseende i hela Europa är nog det att man har bytt ut centrala verksamhetschefer på stora kulturinstitutioner för att få människor som representerar det styrande partiets värderingar. Och det är någonting som är väldigt, väldigt främmande för svensk kulturpolitik, säger han.

“I direkt konflikt med svensk kulturpolitik”

– När man talar om att byta ut verksamhetschefer för att bättre avspegla en särskild politisk linje, så är det något som står i direkt konflikt med svensk kulturpolitik de sista 50 åren. Där man har varit väldigt överens från olika politiska partiers sida att man ska skapa förutsättningar för kultur, ekonomiska ramar och så, men inte lägga sig i kulturens innehåll. Det har varit en kärnprincip i svensk kulturpolitik.

Ola Larsmo liknar en kulturpolitik enligt ungersk modell med den som fördes i Östblocket under Sovjetunionens dagar.

– Börjar man utforma kulturpolitiken och byter ut chefer inom kulturens område för att avspegla en speciell ideologi, då dör ju naturligtvis den sidan av kulturen. Då får vi den typ av plakatkultur, plakatlitteratur och plakatteater som vi hade i gamla Sovjetunionen eller i Tyskland när det begav sig, säger han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.