Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Svenskt stenåldersfynd under Pompeji

Det fanns ett Pompeji redan på stenåldern visar sensationella fynd av svenska forskare där. Stenåldersbosättningen begravdes även den av ett utbrott av vulkanen Vesuvius, liksom det antika Pompeji år 79.

Svenska Pompejiprojektet har arbetat i Pompeji sedan 2000. När forskargruppen tömde en brunn där fann den på botten lämningar av en forntida bosättning, som daterats till cirka 3 500 f Kr. Krukskärvor och andra lämningar var täckta av ett asklager, som tyder på att bosättningen begravdes vid ett vulkanutbrott.

Tidigare har man trott att Pompejiområdet befolkades först under bronsåldern men de nya fynden tyder alltså på att människor bodde där även på stenåldern.

De svenska forskarna tömde brunnen ned till cirka två meters djup, räknat från den antika gatunivån. Efter att ha grävt sig igenom lagren av jord, aska och pimpsten fann de fet jord och många krukskärvor.

Det går inte att komma djupare nu, säger professor Anne-Marie Leander Touati som leder projektet, som är knutet till Stockholms universitet och Svenska institutet i Rom.

Italien har bett om internationell hjälp för att utforska och dokumentera Pompeji, som skadades svårt av en jordbävning 1980. Svenskarna har fått ett tidigare outforskat halvindustriellt kvarter på sin lott och det var där de fann brunnen. Den är ett trångt schakt som mödosamt tömts på sitt innehåll.

Leander vill fortsätta utgrävningarna för att få reda på hur omfattande de förhistoriska bosättningarna var. Det kräver stora insatser.

Vesuvius är en av Europas mest aktiva vulkaner och har haft talrika utbrott under historiens gång, även om det mest kända var det som år 79 begravde Pompeji och grannstaden Herculaneum.

TT