I år har ordet ”kulturtant” tagit sig in i Svenska akademiens ordlista.
Definitionen lyder: ”kvinna som konsumerar eller ägnar sig åt kultur”.
Enligt Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för ordlistan, är förklaringen helt enkelt att begreppet ”blivit vanligt”.
Vem kulturtanten är, definieras inte vidare.
”Kvinnor är flitigast”
Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som undersöker kulturvanor bland befolkningen, utmärker sig kvinnor mellan 50 och 64 som överlägsna kulturutövare och konsumenter. Även gruppen av kvinnor mellan 65 och 85 är köpstark och kulturintresserad, visar undersökningarna som gjorts mellan 1989 och 2012.
De går mer på teater, bio, konsert och bibliotek än snittet. Och målar, skriver, fotar, läser och spelar instrument i större utsträckning än gemene man.
– Det är inget snack om att kvinnor är flitigast. De toppar nästan allt, säger Daniel Brodén, som skrivit rapporten.
Fördomar bekräftas
Men inte bara kvinnornas ålder och kön spelar roll. ”Kulturtanten” har minst en tjänstemannaposition, och tillhör inte sällan en högre samhällsklass än så.
– Den allmänna slutsatsen är, och jag vågar inte svara på när kulturtanten blir tant, men att medelålders kvinnor på tjänstemannaposition och uppåt är kulturbärande, säger Daniel Brodén.
”Många fördomar som blir bekräftade”
Rudolf Antoni är stads- och livsstilsanalytiker. Han har skrivit flera vetenskapliga artiklar om kulturkonsumtion, och kan, precis som Daniel Brodén, slå fast medelålderns kvinnor som köpstarka och kulturintresserade.
– Demografin är väldigt förutsägbar. Det är extremt många fördomar som blir bekräftade när man analyserar kulturpubliken i bred bemärkelse, säger han.
– Det är en välutbildad publik, med klar övervikt mot kvinnor, så hela bilden av att det är välutbildade kvinnor som driver kultursverige framåt blir bekräftad.
Fler unga tanter
Kulturälskande kvinnor återfinns inte bara i medelåldern och uppåt, enligt Rudolf Antoni.
– Bland både unga och gamla är kvinnor betydligt mer aktiva än vad män är i kulturella sammanhang. Om man tittar på idrottspubliken så får man ungefär spegelbilden – med generellt sett fler män i publiken, och en större spridning av utbildningsnivå, säger han.
De urbana, kulturintresserade kvinnorna genererar inte bara kassaklirr till konsten. Näringslivet har också kulturtanten att tacka för tillströmning.
– Inom stadsutvecklingen har man kunnat konstatera att kulturpubliken är viktig att aktivera i städerna. Rörelse på gator och torg bidrar till bättre lönsamhet i butiker och på kaféer. De är bättre konsumenter – äter mer på restaurang och dricker mer alkohol än vad folk gör i allmänhet, säger Rudolf Antoni.
Av statistiken att döma, går kulturtanten en oföränderlig framtid till mötes. Eller som Rudolf Antoni säger, ”hon står sig stark”.
– Framförallt för att det inte bara handlar om ålder längre, utan är ett beteende som regenereras. Varje dag föds nya kulturtanter. Många väljer att bejaka den rollen, sin inre kulturtant.