Det tidningshusen kritiserar är Wikileaks beslut att släppa återstoden av 251.287 meddelanden som skickats från amerikanska ambassader runt om i världen till utrikesdepartementet i Washington. Enligt nyhetsbyrån AP är dock merparten av dokumenten denna gång, till skillnad från tidigare tillgängliggjorda dokument, fulla av namn på kontaktpersoner och källor.

Tidningarna säger i ett gemensamt uttalande att de beklagar Wikileaks beslut att göra dokumenten tillgängliga och att beslutet att göra det är "Julian Assanges och ingen annans".

Tidningarna har tidigare samarbetat med Wikileaks och försvarar de gjorda publiceringarna eftersom dokument som använts då gåtts igenom noggrant och anonymiserats för att inte riskera uppgiftslämnares säkerhet.
"Vi kommer att fortsätta försvara våra tidigare gemensamma publiceringar. Men vi kan inte försvara den meningslösa publiceringen av all data. Vi är istället eniga i vårt fördömande av den."

Motattack
Wikileaks tillbakavisar kritiken och riktar främst in sin motattack mot The Guardian och en journalist på tidningen som skrivit en bok om Wikileaks grundare Julian Assange.

Enligt Wikleaks har journalisten brutit mot sekretessavtal genom att publicera ett lösenord som gör det möjligt att komma åt icke anonymiserade dokument. Guardian menar att företrädare för Wikileaks tidigare hävdat att lösenordet bara var tillfälligt.

Kritik från fler håll
Den franska tidningen Le Monde, som också publicerat delar av Wikileaks material tidigare, säger nu till AP att man bestämt sig för att göra gemensam sak med El Pais, New York Times, Der Spiegel och The Guardian.

Organisationen Reportrar utan gränser har samtidigt beslutat att tillfälligt stänga den spegelsajt man satte upp mot Wikileaks. Sajten var tänkt att hjälpa till att sprida Wikileaks material, men organisationen oroas nu över spridningen av dokument som kan innebära fara för enskilda uppgiftslämnare.

Anders Silvergren Blåder