Det har visat sig vara svårt för många att engagera sig i miljöfrågan. Det är heller inte så konstigt, menar Andreas Nilsson, psykolog som forskar på människors attityder till klimatfrågan.

– Vår hjärna är byggd för att hantera konkreta hot – här och nu. Vi ska kunna undvika lejonet på savannen. Det blir mycket svårare när hoten är vaga och långsiktiga, säger han till Kulturnyheterna.

Apati när politiker misslyckas

Trots att de flesta är överens om att något måste göras upplever många en känsla av trötthet och maktlöshet när klimatet kommer på tal. Miljön hamnar ständigt utanför topp fem när svenska väljare rankar sina viktigaste valfrågor.

– Samma budskap har sänts ut under en lång tid: Det handlar ofta om ”det här kan du göra för miljön”. För att miljöfrågan ska bli konkret så måste det till en rejäl styrmedelsförändring. Om folk märker att det inte händer något på politisk nivå är det lätt att känna maktlöshet och bli apatisk, säger Andreas Nilsson.

Artistgalor hjälper inte

Inom kulturen finns det ofta en stor vilja att spela, måla eller på annat sätt föra kampanjer för miljön. Men kanske är ståndpunkten ”Något måste göras” i bland lite väl enkel att skriva under på. Risken är att välmenande miljökonserter utan direkt politisk påverkan stjälper – snarare än hjälper.

– Det finns en övertro på att engagemang och information kan påverka vårt beteende. Det gör det inte. Snarare kan det göra att klimatfrågan mattas av ytterligare. Vi kan inte fortsätta att hålla frågan levande med hjälp av olika jippon. Det måste hända någonting på den politiska nivån.