”Vi behöver dialog”

Svart i Sverige Senaste tiden har präglats av het debatt om hur svarta gestaltas i kulturen. Frågan är obekväm och känslig men debatten är nödvändig, menar författarna till den nya boken ”Svart i Sverige”.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

- Vi behöver dialog. Det är därför vi har skrivit boken och det är därför vi har pekat på de här sakerna, säger en av författarna Patrick Gibson.

Tillsammans med Cecilia Sylvan Henriksson har Patrick Gibson skrivit den nya Boken Svart i Sverige som visar hur svarta har skildrats i den svenska historien. I konsten, litteraturen och i sångerna. Så långt tillbaka som på1500-talet fanns det personer med svarta rötter i Sverige men fram till mitten på 50-talet var det ovanligt att se en svart människa i Sverige.

- Vi har en intervju med den kända sångerskan Cyndee Peters i boken. Hon berättar att när hon kom till Sverige för cirka fyra årtionden sedan då steg folk ur sina bilar i centrala Stockholm för att skaka hand med henne. De hade aldrig sett en svart kvinna, de hade bara sett det på tv så de var helt fascinerade, säger Cecilia Sylvan Henriksson.

”Saker vi aldrig pratat om”

Boken innehåller en mängd anmärkningsvärda exempel på hur svarta behandlats och beskrivits. Och visst har det har hänt en del sedan Gustav Badin skänktes som exotisk gåva till det svenska hovet i mitten av 1700-talet. Men vi har också glömt bort en hel del. Det är inte många som har fått lära sig att Sverige var delaktiga i den transatlantiska slavhandeln och hade en egen koloni i Västindien.

- Det här är saker vi aldrig har pratat om i Sverige av någon anledning. Vi måste gräva i detta och ta reda på mer om anledningarna till varför vi har förnekat den här inblandningen, säger Patrick Gibson.

Reporter i inslaget är Isak Klasson

Foto: Andreas Hult/Don Titelman. Klippning: Åsa Wendel