Filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport och föreslår att studiemedlen sänks för studenter inom ämnen som har svårt att få jobb, som humaniora och konst.

Höja lånedelen
Enligt rapporten borde studiebidraget sänkas för högskoleprogram med låg efterfrågan i yrkeslivet. De utbildningar med stor efterfrågan, som tekniska utbildningar, borde istället "belönas" med högre bidrag och lägre lån.

– Det handlar inte om att styra bort folk utan att ge signaler så att de kan göra ett medvetet val; så att de tänker på sin egen framtid., säger nationalekonomen Malin Sahlén till Ekot.

Teaterförbundets ordförande tycker att idéerna är "skrämmande".

-Det vore väldigt märkligt om man från Svenskt Näringsliv inbillar sig att den här typen av yrken inte behövs i ett modernt humanistiskt demokratiskt samhälle, säger Anna Carlson.

"Slöstudier"
Svenskt Näringsliv riktar även kritik mot "slöstudier" eller lågproduktiva utbildningar. De lågproduktiva utbildningarna bör enligt organisationen få mindre pengar från staten. Som exempel på lågproduktiv utbildning nämns i rapporten en litteraturkurs med Harry Potter vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Utöver det vill Svenskt näringsliv inte precisera vilka utbildningar som ska beläggas lägre studiebidrag. I rapporten talas det om "hobbykurser" och utbildningar som inte leder till kvalificerade yrken.

Rapportens lösningsorienterade del handlar mycket om incitament - att unga ska förstå vad utbildningen kommer att leda till för jobb, eller brist på jobb, innan de gör studieval.

"En möjlighet skulle därför kunna vara att styra lånedelen efter beräknad avkastning på olika utbildningar."
Dessutom görs en jämförelse mellan civiliingejörer som har lättare att hitta jobb än de som väljer utbildningar inom konst och humaniora och
"Skulle man belönas med lägre studielån och högre bidrag om man läser en av arbetsmarknaden efter¬frågad utbildning så skulle kanske fler välja bristyrken."

Rapport/Kulturnyheterna