21.164 gymnasieungdomar fick sitt studiebidrag indraget på grund av skolk under läsåret 2013/2014. Det motsvarar 6,5 procent av eleverna.

Årets statistik från Centrala studiestödsnämnden (CSN) innebär att trenden med ett ökat antal indragna studiemedel fortsätter.

Motsvarande siffra för de föregående åren var 6,4 respektive 5,5 procent. Historiskt sett är årets nivå rekordhög.

Bättre kontroll

En förklaring är att skolorna blivit bättre på att rapportera skolk, men även att CSN:s riktlinjer och praxis skärptes i januari 2012. Innan dess kunde en elev vara borta en femtedel av undervisningstiden, men ändå behålla bidraget.

Men i dag ska skolorna rapportera in skolk vid mer än fyra timmars upprepad frånvaro under en månad. Tidsgränsen grundar sig på ett antal beslut från Överklagandenämnden för studiestöd.

– För många familjer är studiebidraget en viktig inkomstkälla och om ungdomen skolkar och därmed inte räknas som studerande längre kan även bostadsbidrag och flerbarnstillägget dras in, säger Carl-Johan Stolt, utredare på CSN.

På högskolan eller universitetet spelar det ju ingen roll om du går på lektionerna, bara du klarar godkänt. Varför är det inte så på gymnasiet?

– Jag har ingen synpunkt på det, utan förhåller mig bara till regelverket. Det är snarare ett politiskt beslut, säger Carl-Johan Stolt.

Fler pojkar skolkar

63 procent av samtliga skolkare är pojkar, 37 procent flickor. Fristående skolor rapporterar en högre andel skolkare än de kommunala skolorna.

– Generellt så förekommer det något mer skolk på friskolorna, säger Stolt.

Stockholm är det län som hade det högsta andelen skolkare det gångna läsåret. Därefter följer Gotland, Västmanland och Skåne. Lägst andel skolkare finns i Dalarnas och Västerbottens län.

– Vad det beror på vet jag faktiskt inte, säger Carl-Johan Stolt.