Köpet gör inte heller att Volvo går om världsettan Daimler Chrysler i storlek.

Men köpet är heller inget högriskprojekt: Volvo är redan storägare i Nissan Diesel och borde känna bolaget ganska väl. Nissan kan bidra med värdefull kompetens när det gäller hybridmotorer och på så sätt underlätta för Volvo att möta de allt hårdare kraven på minskade utsläpp i USA, EU och Japan.

Det är också lättare att få ut samordningsvinster om den köpande parten som i det här fallet är mycket större och kan bestämma det mesta.

Ett högriskprojekt blir det däremot om Volvo ror nästa projekt i hamn: att köpa hälften av den kinesiska lastbilstillverkaren Dong Feng. Kina är en jättemarknad och ökar snabbt i ekonomisk betydelse. Dong Feng är världens fjärde största tillverkare av tunga lastbilar och tillverkar fyra gånger fler än Nissan Diesel, men den som ger sig in i ett kinesiskt bolag måste komma överens med myndigheterna och blir beroende av den kinesiska byråkratin.

Det finns pengar till ytterligare ett köp, även efter köpet av Nissan Diesel och de aviserade aktieutdelningarna på 20 miljarder kronor.

Volvo blir svagt skuldsatt, men inte alls så mycket som Volvos finansiella mål tillåter, och säkerligen inte så mycket som nye storägaren och aspiranten på en styrelseplats, Christer Gardell, önskar.

Kristina Lagerström,
ekonomireporter