Endast 49 år gammal fick Lars Nordström i Storvreta, norr om Uppsala, en hjärtinfarkt. Då jobbade han för Arbetsmiljöverket och var ute på inspektion i Uppland.
– Jag fick ett tryck över bröstet, började svettas och må dåligt. Jag körde hem och min fru ringde efter ambulans. Jag kom in till Akademiska sjukhuset i Uppsala och där konstaterades att det var en hjärtinfarkt. Det har jag nu levt med sedan 1992 och jag har försökt anpassa mitt liv. Men är man en gång hjärt- och kärlsjuk har man det med sig i kroppen. Även om man äter medicin och mår bra, har man den stämpeln på sig.
Stress utlöste hjärtinfarkt
Varför tror du att just du fick den här hjärtinfarkten?
– Det var mycket stress i mitt jobb, hård anspänning på varje besök jag gjorde. Det kan vara ärftligt också, för min mamma och min moster har haft problem med hjärtat.
Lars påbörjade medicinering mot högt blodtryck och han tar fortfarande sina mediciner.
– Ja, det gör jag. Det kommer jag att få göra livet ut.
Vanlig dödsorsak
Lars är inte ensam om att ha drabbats av hjärtproblem. Globalt sett är hjärt- och kärlsjukdomar de vanligaste dödsorsakerna och högt blodtryck är den vanligaste bakomliggande faktorn. Problemen ökar ju äldre du blir.
– Hälften av alla svenskar har fått högt blodtryck till sin pensionsdag. Lever man till 90 års ålder så har fler än nio av tio högt blodtryck. Det kommer att drabba oss alla om vi lever tillräckligt länge, berättar läkare Johan Sundström, forskningsledare vid UCR (Uppsala Clinical Research Center), som just avslutat en internationell studie kring blodtrycksbehandling som presenteras i tidningen The Lancet idag.
”Liv räddas”
Enligt studien, som bygger på data från ett dussintal läkemedelsstudier, skulle många liv kunna räddas och pengar sparas om läkarna blir bättre på att välja ut rätt patienter som är i behov av att medicineras för högt blodtryck.
– För att skydda så många som möjligt från hjärtinfarkt och stroke, ska man välja ut de människor som har högst risk att få en hjärtinfarkt eller stroke och hjärtsvikt. Det här har man försökt göra inom kolesterolbehandlingen i ett decennium, men vad gäller blodtrycket har man tittat ganska mycket på blodtrycksnivån i sig.
– Den här studien visar att man bör göra en lite större undersökning av patienten. Titta på blodsocker, blodfetter, bmi och ta reda på om de röker, för att få reda på vilken risk de har då för att få en hjärtinfarkt, säger Johan Sundström.
Hur märker man att man har ett högt blodtryck?
– Det är problemet med blodtrycksjukdomarna. I de flesta fall känner man inte av sitt höga blodtryck och det ställer till det med viljan hos patienterna att ta sina läkemedel. Om man istället kommunicerar kring risken så tror jag att man kan motivera både läkare och patienter till större följsamhet.
”Så har vi gjort länge”
Läkare Mattias Lindman, specialist i allmän medicin, i Gävle håller inte med om att svenska läkarkåren har svårt att välja ut rätt patienter som ska medicineras för högt blodtryck.
– Jag har jobbat som familjeläkare i Gävle i drygt 20 år och vi har mycket aktivt arbetat med att se patientens hela riskbild, vi har haft screeningprogram för 35- och 40-åringar, idag endast för 40-åringar. Dessa kallas för genomgång och riskanalys.
Lindman säger att han är väl medveten om att blodtrycksnivån måste bedömas utifrån patientens hela riskbild.
– Jag vill hävda att denna medvetenhet har funnits i hela primärvården i Sverige de senaste 15-20 åren. Vi diskuterar rökning, alkohol, motion, kost, övervikt, stress med en mycket stor del av våra patienter, oavsett vad de söker för. Vi skriver fysisk aktivitet på recept.