Troligen skulle man i Europa ha lättare att kompromissa med ideologierna: Det var ju en moderatstyrd regering i Sverige som hanterade bankkrisen med den s k "bankakuten". Näringsliv och stat arbetade tillsammans.

Men USA:s krispaket är för republikanerna för "socialistiskt". Staten får för stort inflytande i näringslivet med krispaketet, menar de. Ännu ett börsras krävs för att republikanerna ska säga ja, har någon cyniskt sagt.

Rädsla för väljarnas dom
En annan aspekt är också viktig: Ilskan mot en arrogant finansvärld är så stor bland väljarna, att både republikaner och demokrater är rädda för väljarnas dom.

Demokraterna accepterar sedan krisen på 30-talet mer av statlig styrning. De har alltså haft lättare att säga ja. Men det gäller partiledningen.

Röstsiffrorna visar att 40 proc av demokraterna också sa nej. Med hänsyn till väljaropinionen på hemmaplan. Med tanke på den demokratiska ledningens stöd för planen, betyder detta en kris för demokraterna.

Valet påverkar
Förklaringen är att alla 435 ledamöter i Representanthuset väljs om i år.

Det är alltså inte bara landets väl som står på spel. Det handlar för varje ledamot, som nu ställer upp i valet, att bli omvald.

Att många demokrater också sa nej visar på en annan sak: Väljarnas ilska mot arroganta finanshajar tvingar politikerna att välja sida, mot Wall Street. Det torde också en del republikaner känna av.

Paradoxalt nog är resultatet även uttryck för en nästan "antikapitalistisk" opinion i folket: Varför rädda finanshajarna när vi måste lämna våra hus?

BO INGE ANDERSSON
utrikeskommentator, Rapport/SVT