Ärkebiskopsvalet: Två biskopar tävlar om tronen

Eftersom ingen av biskopskandidaterna fick egen majoritet i den första valomgången, avgör den andra valomgången den 30 mars vem som blir Sveriges nya ärkesbiskop. Valet står mellan Anders Wejryd, biskop i Växjö stift, och Ragnar Persenius, biskop i Uppsala stift.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Anders Wejryd:
Han är född 1948 i Falköping. Han prästvigdes 1972 och samma år gifte han sig med sin hustru Kajsa. De har tre vuxna barn tillsammans.

Sedan 1995 är han biskop i Växjö stift. Han har tidigare bland annat varit direktor för Ersta diakonisällskap i Stockholm. Vid sidan om biskopsuppgifterna är han engagerad i olika internationella uppdrag som till exempel som ledare för Svenska kyrkans delegation vid Kyrkornas Världsråds generalförsamling 2006, och som ordförande för Lutherska Världsförbundets Project committee on Mission and Development sedan 2003.

Några ståndpunkter:
Anders Wejryd var en av flera biskopar som under hösten kritiserade kyrkans nuvarande valsystem. Då förordade han en modell av sockenstämmor och indirekta val som en av flera tänkbara modeller. Han anser att kyrkans demokratiunderskott är ett allvarligt problem.

I frågan om vigslar för homosexuella par har han sagt att han är för en välsignelseakt, men han tycker inte att benämningen på tvåkönade respektive enkönade vigslar inte ska vara densamma.

-Det är viktigt att hitta likvärdighet utan likformighet, har han sagt enligt en artikel i Kyrkans tidning.

Han är för kvinnliga präster och tycker att det är ett problem att det ännu finns så få kvinnliga chefer inom kyrkan.

Han har ett starkt internationellt engagemang och han ser missionen och diakoni som en viktig del i kyrkans arbete.

Ragnar Persenius:
Ragnar Persenius föddes 1952 i Uppsala, men är uppväxt i Norrland. Han prästvigdes 1973, endast 21 år gammal. Han är gift med Ingrid, som är präst, och tillsammans har de två barn.

Sedan år 2000 är han biskop i Uppsala stift. Han har tidigare bland annat skrivit avhandlingen "Kyrkans identitet. En studie i kyrkotänkandets profilering inom Svenska kyrkan i ekumeniskt perspektiv, 1937-1952" och varit chef för sekretariatet för teologi och ekumenik (1993-1996) och chef för avdelningen för kyrkorätt och organisation under utredningsarbetet inför ny lagstiftning och kyrkoordning. Inom ramen för det sistnämnda uppdraget var han sakkunnig i den stora utredningen om separationen mellan kyrka och stat.

Några ståndpunkter:
Som ung ville han egentligen bli diplomat. Nu blev det i stället teologiska studier, men den diplomatiska ådran har han ändå haft användning av, bland annat i arbetet med kyrko-statfrågan.

Han kan tänka sig att behålla kyrkans nuvarande valsystem, men säger att han kan tänka sig att ändra reglerna så att man kan väljas till uppdrag i en grannförsamling. Däremot vill han inte se helt fri församlingstillhörighet.

Han är för en välsignelseakt för homosexuella par, men anser att frågan om äktenskapet är en betydligt större och svårare ekumenisk fråga som kräver ytterligare bearbetning.

Han kommer att fortsätta att verka för fler kvinnliga ledare inom kyrkan.

Källa: Svenska kyrkan, Kyrkans tidning

Teresa Skeppholm