Med anledning av fredagens stora nyhet att försvaret nu bekräftat att Sverige har kränkts av en främmande ubåt, gästades söndagskvällens Agenda av försvarsminister Peter Hultqvist (S).

”Automatkanoner är vårt normalläge”

Ubåtskränkningen är den allvarligaste som Sverige har sett sedan det kalla krigets dagar, men också i luften har Sverige utsatts för flera kränkningar.

En av de allvarligaste var när två ryska stridsflygplan av typen SU 24 kränkte svenskt luftrum under 30 sekunder över Öland i mitten av september. Men trots det ökade trycket mot svenska gränser, fortsätter det svenska flygvapnet att regelmässigt utföra sina incidentuppdrag med endast grundbeväpning – en automatkanon – något man är ganska ensam om.

Övriga nordiska länder bestyckar ofta sina stridsflygplan med jaktrobotar i liknande lägen. Frågan kan tyckas betydelselös eftersom Sverige ändå inte är i krig och svenska flygplan knappast skulle öppna eld mot ett kränkande flygplan om man inte misstänkte ett förestående angrepp.

Men flygkränkningar har en diplomatisk dimension och ingår i ett slags större spel där Sveriges försvarsförmåga regelmässigt testas. I den kontexten saknar det inte betydelse om man uppträder utan tunga vapen. Ändå tycks försvarsminister Peter Hultqvist inte vara beredd att i det här läget bestycka Gripen med tyngre vapen:

– Vi har ju i dag automatkanoner på flygplanen och det är vårt normalläge. Vad jag känner till så är det ju så att när man hade händelsen med U-137, så satte man på andra typer av vapen på flygplanen. Man ska fundera igenom väldigt noga när man gör det och i vilket syfte, säger han.

– Men nu har vi ju en konfirmerad ubåtskränkning. Bör man inte då förstärka arsenalen på Gripenplanen också?

– Det har jag inte sagt, utan jag säger att det där bör man tänka igenom väldigt noggrant i vilket läge man väljer att ta ett sådant steg, säger Hultqvist.

”Fartygschefen kan ta till de metoder som krävs”

När det gäller frågan om ubåtar i svenska vatten öppnade redan statsminister Stefan Löfven (S) för att Sverige kan ta till våld för att freda det egna territoriet. Statsministern konstaterade att: ”Den som överväger något liknande ska ha klart för sig vilka enorma risker det innebär.”

Peter Hultqvist preciserar vad som gäller:

– Fartygschefen har enligt de instruktioner som gäller rätt att ta till de metoder som krävs. Det innebär att man kan bedriva en ubåtsjakt med verkanseld på svenskt inre vatten, sade han.

På frågan om vilket syftet skulle vara med att rikta verkanseld mot en kränkande ubåt, svarar han:

– Syftet är ju självfallet att tvinga upp ubåten, nationalitetsbestämma och att visa att vi inte accepterar kränkningar av svenskt territorium och att vi är beredda att med de militära medel som vi har, försvara oss.

Riktar hård kritik mot Ryssland

Peter Hultqvist nämner inte Ryssland i direkt anslutning till frågan om ubåtskränkningen, men lägger ändå hela skulden för det allmänt försämrade säkerhetspolitiska läget på Ryssland och hur landet agerar:

– Den europeiska säkerhetsordning som vi har vant oss vid är rubbad. Det beror på att Ryssland har annekterat Krim, att man uppträder som man gör i Ukraina, att man övar och bedriver underrättelseverksamhet som man gör i Östersjön och att man upplevs som provocerande i samband med detta.

På frågan om hur han tror att Ryssland upplever Sveriges samarbete med Nato inom ramen för partnerskapsavtalet, svarar Hultqvist:

– Hur Ryssland upplever det är deras sak och det vill jag inte spekulera om. Jag kan bara konstatera att det de gör är folkrättsvidrigt, strider mot internationell lag och rätt och att de upplevs som provocerande i det de sysslar med i Östersjöområdet.

Vill inte se utredning om Natomedlemskap

Peter Hultqvist återupprepar dock regeringens linje att någon utredning om ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato inte är aktuellt. Något slående är dock att ett av försvarsministerns argument är att det skulle kunna inverka menligt på försvarets förmåga:

– En sådan utveckling skulle leda till att vi inte gjorde den hemläxa som vi bör göra nu när det gäller svensk försvarsmakt. Vi skulle inte lägga ner samma energi på att utveckla det svensk – finska samarbetet och det nordiska samarbetet. Samtidigt är det fråga om en stor säkerhetspolitisk förflyttning och jag tror man ska agera på ett stabilt sätt. Nu har vi just avslutat en försvarsberedning där vi drog gränsen vid att inte delta i kollektiva självförsvarsförpliktelser inom Nato och jag tycker att det som gällde i maj i år också bör gälla i november i år, svarar han.