Högst på dagordningen för den som tar över i Vita Huset blir därför att lösa bolånekrisen och vända nedgången i USA. Det har såväl demokraterna som republikanerna tagit fasta på. Alla pratar om behovet av "change", förändring som måste till för att vända skutan.

Båda sidor pratar om stimulanspaket för att få fart på ekonomin. Granskar vi budskapen närmare finns det skillnader.

Skattesänkningar
Hillary Clinton pratar om hur bolånekrisen ska lösas med frysta räntor och ett slags moratorium för dem som tvingats lämna sina hus.
Men när det gäller skattestimulans är det republikanerna som vill gå längst. John McCain säger ja till de skattesänkningar som sittande president Bush redan genomfört och vill sänka inkomstskatterna ytterligare.

Hillary Clinton vill höja skatterna för höginkomsttagare och ta bort de skattelättnader som Bush infört på kapital. För låginkomsttagare vill hon däremot sänka inkomstskatterna.

När det gäller frågan som oroar övriga världen, inställningen till frihandel, är demokraterna mer protektionsistiska än republikanderna. Men det är inte alls samma tongångar som vid tidigare val. USA är i dag så pass beroende av andra länder.

Tänker lika
Hur ställer sig då de finansiella marknaderna till de olika partierna? Traditionellt brukar de finansiella marknaderna stötta republikanerna, som inriktar sig mer på att sänka skatten på både inkomster och kapital. Men när det gäller att ragga pengar till valkampanjerna har hittills faktiskt demokraternas Hillary Clinton varit mest framgångsrik hos finansfolket på Wall Street.

I ett läge med en vacklande ekonomi när det gäller att få USA på fötter tänker demokrater och republikaner också relativt lika. Valutgången väntas därför inte få en avgörande betydelse för konjunkturen.

Viktigare i ett sånt här läge är att få en president med starkt stöd i kongressen. Annars riskerar alla lovvärda åtgärder för att få fart på ekonomin fastna i det politiska maskineriet.

Anna Trane, ekonomireporter Rapport