– Jag var rätt frustrerad som ekonom att bilden blev att låntokiga greker med dålig moral ligger på beachen och dricker retsina, och nu ska de skambeläggas. Debatten blev en form av karaktärsmord på greker. Tittar man på data är det inte så det ser ut, säger Scocco på ett seminarium om Grekland arrangerat av Arena idé.
Just bilden av grekernas ofantliga lånande är något som Scocco går in närmare på. Bland annat påpekar han att Greklands statsskuld låg stadigt på omkring 100 procent av BNP under de femton åren fram till finanskrisen. Sedan stiger den kraftigt. Men inte på grund av att Grekland plötsligt lånade in en massa nya pengar.
– Statsskulden mäts alltid i förhållande till BNP. Enbart på att tillväxten var så kraftigt negativ och ekonomin krympte så ökade statsskulden från 100 till 150% utan att grekerna lånade en enda krona till, säger Scocco.
Svårt att hantera kris
Scocco tar också upp att Grekland i egenskap av att ha blivit del i EMU fick sämre möjligheter att hantera sin egen kris. Bland annat att man inte längre kunde devalvera sin valuta, anpassa räntan efter konjunkturen och inte heller låta Centralbanken trycka extra pengar.
– Man kan inte längre devalvera vilket innebär att man faktiskt måste trycka ner de nominella lönerna. Räntan anpassas efter eurosnittet och inte den grekiska situationen och centralbanken kan inte trycka pengar och betala statens räkningar så du får de facto en konkursrisk.
Samtidigt fick Grekland i och med medlemskapet plötsligt bättre villkor på sina lån och statsskulden var inte längre lika dyr, misstaget enligt Scocco är Grekland väljer att pumpa in de extra pengarna i ekonomin och får ytterligare tillväxt istället för att betala av på statsskulden som var ohållbar inom ramarna för EMU. Scocco påpekar dock att det inte bara är Greklands misstag utan att ingen drev den linjen och att inte heller marknaden avskräckte från det valet.
Politisk kris, inte bara ekonomisk
På seminariet deltar också journalisten och författaren Alexandra Pascalidou som beskriver Grekland och den stämning som råder i dag i landet efter tunga ekonomiska år och ett allt mer ansträngt förhållande till EU och de långivare som ställt hårda krav på hur samhället ska skötas.
– Idag så upplever de flesta grekerna, trots att mer än 80 procent är för både Euro och EU, att besluten flyttats till Bryssel och Berlin. De upplever ett enormt utanförskap som har växt fram successivt där de skuldbeläggs och stigmatiseras i någonting som också uppfattas som en politisk agenda att skuldbelägga offret, säger Alexandra Pascalidou.
– Plötsligt så kollektiviseras skulden och fördelas över varje grekisk medborgare, även de som inte bidrog i festligheterna, även de som inte var korrupta, även de som inte skapade ett mutsystem, även de som inte startade ett klientelistiskt kundrelaterat politiskt system efter diktaturen som i princip har byggt på att man köper sig röster.
Enligt Pascalidou, som skrivit boken Kaos – Ett grekiskt krislexikon, är det viktigt att lyfta att det inte bara handlar om en ekonomisk kris utan också en politisk kris. Enligt Pascalidou handlar det om en demokrati- och värdekris i Europa som får humanitära följder, inte minst för kvinnorna som utgör en klar majoritet av den offentliga sektorn, en sektor som nu får en stor del av smällen.
Se hela seminariet i klippet här ovan.