Hittills är det klart att 300 nyanlända erfarna eller utbildade kockar fått arbete genom regeringens så kallade snabbspår för nyanlända. Det är ett sätt för att nyanlända ska få sina kunskaper och erfarenheter validerade snabbare.
Byggnads säger nej
Det förhandlas just nu kring att skapa snabbspår i 13 olika trepartssamtal mellan fackförbund, arbetsgivare och arbetsförmedlingen. Och nu står det klart att fackförbundet Byggnads inte vill ha ett särskilt snabbspår för nyanlända i deras bransch. Enligt både arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen har fackförbundet tackat nej till att delta i förhandlingarna.
– Problemet som vi ser i dag, är att våra arbetsgivare inte säkerställer och tar fram lärlingsanställningar, säger Johan Lindholm.
Den inställningen beklagar Sveriges Byggindustrier, arbetsgivarna i byggbranschen. Enligt Byggindustrierna kommer det att behövas 100.000 byggarbetare de närmaste åren och på den arbetsmarknaden kommer det finnas plats för elever, arbetslösa och nyanlända.
Handels vill inte heller delta
– Jag tror att det finns en oro för att de här flyktingströmmarna ska påverka arbetsmarknaden för mycket men jag ser inte det. Det handlar om ett tusental personer som Arbetsförmedlingen identifierat. Vi tycker att det här är viktigt och vi vill göra en samhällsinsats. Det är obegripligt, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier.
Handelsanställdas förbund vill inte heller delta i förhandlingarna kring snabbspår eftersom det ska handla om yrken som det råder brist på i Sverige. Något som Handelsanställdas förbund inte anser gäller för deras bransch.
– Det är ju snarare så att våra medlemmar har svårt att få tillräckligt med timmar än att det råder brist på personal, säger Susanna Gideonsson, Handelsanställdas förbundsordförande.
Nästa år lägger regeringen 376 miljoner på prestigeprojektet, totalt handlar det om närmare 1,7 miljarder på fyra år. Pengarna ska gå till Arbetsförmedlingen.
Fakta: Nyanländas snabbspår
Regeringen hoppas att ett tjugotal snabbspår till jobb eller utbildning ska skapas inom olika bristyrken. Apotekare, kockar, läkare, lärare, målare, bilmekaniker, fastighetstekniker och byggnadsingenjörer är några exempel.
En nyanländ behåller sin etableringsersättning under deltagandet i ett snabbspår.
Arbetsförmedlingen (AF) gör en första kompetenskartläggning. Utbildningar, kompetenser och arbetslivserfarenheter valideras av branscherna.
Det är AF som upphandlar valideringar och eventuella kompletterande utbildningar för de arbetssökande.
Nästa år skjuter regeringen till 376 miljoner kronor till snabbspåren. Därefter landar kostnaden på 532 miljoner kronor för 2017, 422 miljoner kronor 2018 och 339 miljoner kronor för 2019.
Subventionerade anställningar – instegsjobb och nystartsjobb – kan vara aktuella.Källa: Regeringen/TT