Dålig djurhållning kräver antibiotika

Stress, trånga utrymmen och dåligt foder leder till ökad antibiotikaanvändning Scanpix
Stress, trånga utrymmen och dåligt foder leder till ökad antibiotikaanvändning Foto: Scanpix

Dagens livsmedelsproduktion är helt beroende av antibiotika. Ett av skälen är djurens dåliga livsmiljö med små utrymmen, stress och sjukdomar som kräver antibiotikaanvändning.

På Statens veterinärmedicinska anstalt jobbar några av Sveriges främsta experter när det gäller antibiotikaresistens. En av dem är veterinären Christina Greco. Hon menar att det finns skäl att oroa sig för utvecklingen.

– Vi har sett det här väldigt länge. Det är som med miljöproblemen, vi har sett det komma, vi har vetat om det och vi har pratat om det. Men att därifrån till gå till handling, har tagit alldeles för lång tid. Det oroar mig, säger Christina Greco.

Dåliga förhållanden orsaken bakom antibiotikaanvändning

Antibiotikaresistens hänger ihop med hur mycket antibiotika djuren får.

– För mycket antibiotikaanvändning och onödig antibiotikaanvädning, gör att vi får mer resistens och mer problem. Och problemen vi får med djuren, stannar inte hos djuren.

Men varför behöver djuren få så mycket antibiotika?

– Det handlar om många djur, på liten yta, med mycket gödsel, mycket stress och dåligt foder. Tänk dagissmitta i megaformat. Det handlar om att hela uppfödningssystemet är känsligt för smittor, och att det inte är robust, säger Christina Greco.

I Sverige är det praxis att bara behandla djur med antibiotika om de blir sjuka. Men så restriktiv med antibiotika är det få länder som är. I många andra EU-länder ger man djur antibiotika i förebyggande syfte. Att behandla djur med antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte är förbjudet inom EU, men tillåts på många andra håll. Till exempel USA och Sydamerika. Christina Greco menar att det är problematiskt.

– Det är bekymmersamt att man under årtionden gynnat förekomsten av antibiotikaresistens. Vi har de nu i våra besättningar, i omgivningen kring våra besättningar, på gödselstackarna och säkert ute på åkrarna, utan att vi har speciellt stor kunskap om det. På det sättet bidrar vi till en ökad resistens mot antibiotika i ekosystemet jorden, säger Christina Greco.

Prispressen boven i dramat

Många av köttindustrins grisar lever bara i fem och en halv månad innan de skickas till slakt. Den snabba produktionstakten gör att bönderna inte har råd med sjuka grisar som inte växer. Det handlar om att producera så stor mängd kött som möjligt till en så låg kostnad som möjlig. Och köttmarknaden är global.

– Produktionen är ju driven av en marknad, och det finns en prispress på marknaden. Så det här med antibiotikaresistens är ju en spegel av den prisjakten, där lägsta pris vinner. Och då använder man sig ju gärna av tekniker som gör att man kan få fram kött snabbt till en billigare kostnad. Jag ser ju också ett problem för man konkurrerar ju inte på samma villkor om det bara är priset är styr. Köttet ser ju likadant ut.

Men är det rimligt att jakten på billigt kött ställer till med problem som på sikt hotar vår hälsa här på jorden?

- Det är en fråga för politiker och samhället att diskutera. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att diskutera, säger Christina Greco.

 

Fakta om antibiotikaresistens och MRSA

Meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner. Svåra stafylokock-infektioner kan då enbart behandlas med ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar, till exempel vancomycin.

Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet. MRSA är också en smittspårningspliktig sjukdom

Källa: Smittskyddsinstitutet.

Så farligt är det

Antibiotikaresistenta bakterier beskrivs som ett av de största hoten mot folkhälsan på jorden. Enligt EU-kommissionen dör årligen 25 000 människor inom EU av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Men den största risken med uppkomsten av de här bakterierna är att de på sikt riskerar att bli motståndskraftiga mot all antibiotika.

Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men om man till exempel är allvarligt sjuk, för tidigt född eller har genomgått en svår operation kan det vara livsfarligt att få en infektion som inte går att behandla.

Har man legat inlagd på sjukhus utomlands riskerar man att vara bärare av MRSA.

Publicerad:

Uppdaterad: