Bortsett från dådet mot det judiska muséet i maj 2014, då fyra personer mördades av en islamist, har Bryssel hittills unvikit att drabbas av allvarliga terrordåd de senaste decennierna. Fram till i dag. Men antalet terrorister som har staden som bas tros vara stort, det är de flesta bedömare överens om.
Ett gömställe
Stadsdelen Molenbeek har blivit ett tacksamt gömställe för jihadister. Det var härifrån terroristerna som slog till mot Paris den 13 november planerade sina dåd. Det var i Bryssel de hyrde sina bilar inför attacken och det var hit den huvudmisstänkte Salah Abdeslam flydde tillbaka efter fullbordat verk och lyckades gömma sig.
Enligt terrorexperten Hans Brun har internationella polismyndigheter relativt bra koll på att det finns jihadistiska grupperingar som opererar med Bryssel som bas. Problemet är att den belgiska polisen inte riktigt levererat.
Politiskt splittrat
– Belgien har enorma politiska problem. Det är ett land som har saknat regering under långa perioder. Det är ett land där polisen inte vill samarbeta med andra myndigheter. Det krävs ett internationellt samarbete för att kunna hantera det här, säger terrorforskaren Hans Brun till SVT Nyheter.
En av orsakerna till att Belgien blivit något av ett europeisk centrum för islamistiska terrorister är det geografiska läget i mitten av Västeuropa: Bryssel har mycket goda kommunikationer och det går snabbt och smidigt att ta sig till och från andra storstäder som Paris, Amsterdam och Frankfurt.
– Det vi har fruktat har nu inträffat, sade premiärministern Charles Michel och syftade på att det finns människor i Belgien som är kapabla att genomföra den här typen av attentat.
Splittrad polis
Belgisk polis har beskyllts för att inte vara särskilt effektiv. När man i förra veckan lyckades gripa den för parisdåden efterlyste Salah Abdeslam, skedde det 400 meter från hans gamla bostad i Molenbeek. Att Europas mest jagade man kan ha lyckats hålla sig gömd i fyra månader, mitt framför näsan på polisen, ger inget toppbetyg till spaningsarbetet.
Belgisk polis är dessutom splittrad. Både federalt och på en stor mängd mindre enheter, och informationsutbytet har inte fungerat. Vare sig inom landet, där man arbetar med två olika språk, eller internationellt. Professor Edwin Bakker vid universitetet i holländska Lleidens, har tidigare sagt till Reuters att det i Belgien kan räcka med att förflytta sig tio kilometer för att polisen ska tappa koll på vad man gör. Hans Brun håller med.
– Det finns en skepsis mot centralstyre i Belgien. Så oavsett vad den tyska eller franska underrättelsetjänsten, som är erkänt skickliga, har gjort så är Belgien ett polisiärt svart hål. Politiskt också för den delen.
Internationella nätverk
Ofta är det inte belgare som ingår i nätverken. Många politiker pekar ut stadsdelen Molenbeek som ett näste för radikaliserade fransmän. I Molenbeek är det lätt att skaffa vapen, ligga lågt och ta sig tid att planera. Bland annat för att invånarna, många med rötter i Marocko, har dålig kontakt med myndigheter.
Redan på 1980-talet var Bryssel ett näste för algeriska terrorister som planerade terrordåd i Frankrike. Belgien sägs också vara något av ett centrum för vapensmugglingen från forna Jugoslavien.
Belgien är också det land i Europa som i förhållande till sin befolkning har flest medborgare som rest för att delta i kriget i Syrien, och även när det gäller återvändare ligger Belgien i topp.