Fortsätter de äldre honorna att föda ungar är risken att hennes egna ungar dör nästan dubbelt så hög som hos ungar födda av yngre honor. Foto: Kenneth Balcomb, Center for Whale Research

Därför hamnar späckhuggaren i klimakteriet

Uppdaterad
Publicerad

Det är nästan bara människor som hamnar i klimakteriet men späckhuggaren är ett undantag. Nu har forskare tillfört ny kunskap om varför späckhuggarhonor hamnar i klimakteriet. Enligt den nya studien är risken högre att de äldre honornas ungar dör om honorna fortsätter att få ungar samtidigt som de yngre honorna.

Forskare har tidigare kunnat se att späckhuggarhonan spelar en viktig roll som ledare vilket gynnar flockens överlevnad. Men vinsterna med att hjälpa sina vuxna söner och yngre honsläktingar verkade inte enbart vara orsaken till att de äldre honorna slutar föda ungar.

Yngre honor konkurrerar med äldre

Den nya forskningen visar att det också är en konkurrenssituation mellan yngre och äldre honor som är förklaringen till klimakteriet. Didrik Vanhoenacker biolog på Naturhistoriska riksmuseet betonar att den egna ungens överlevnad spelar större roll för de yngre honorna. För de äldre honorna är hela flockens överlevnad också av stor betydelse.

– Det som är speciellt med späckhuggarna är att alla deras ungar är mambos vilket betyder att de stannar i flocken även som vuxna – ju äldre en hona blir desto fler i flocken är hennes avkommor. Om en äldre hona får både barn och barnbarn samtidigt ökar risken för konkurrens inom flocken och därmed risk för ökad dödlighet i flocken. Eftersom äldre honor är mer släkt med de andra i gruppen förlorar dessa mer på detta än vad yngre honor gör. För den yngre honan har den egna ungen högsta prioritet, förklarar Didrik Vanhoenacker.

Släktskapsdynamiken evolutionär fördel

När äldre och yngre späckhuggare förökar sig på samma gång löper de äldre honornas ungar nästan två gånger så hög risk att dö än ungar till yngre späckhuggarhonor. Det är alltså evolutionärt mer fördelaktigt för de äldre späckhuggarhonorna att investera i att hjälpa de yngre och att själva sluta föda ungar när de är mellan 30 och 40 år gamla, trots att de kan leva tills de blir 90.

Anna Bisther, marinbiolog och valexpert menar att den nya studien lyfter hela späckhuggarforskningen genom att titta på evolutionära strategier.

– Det finns ett otroligt unikt material eftersom man ända sedan 70-talet fotoidentifierat späckhuggare längs den nordamerikanska västkusten och man har kunnat följa hur de överlever, föds, hur många de är etc. För första gången har forskarna utifrån en stor mängd data kunnat göra modelleringar för att ta in späckhuggarens unika sociala system i forskningen vilket är mycket spännande, säger Anna Bisther.

Betraktelser från ovan kan ge ny kunskap

Den nya studien hjälper oss att förklara faktorer bakom späckhuggarens överlevnad och nu vill forskarna med hjälp av drönare söka svar på ytterligare frågor och bättre förstå beteendet valarna emellan. Möjligheten att studera späckhuggare från ovan kommer förändra vår förståelse för de här djurens unika sociala samspel menar forskarna.

– Idag finns teknik som föder nya möjligheter att studera beteende och interaktioner i späckhuggarflocken utan att störa. Det skulle vara oerhört spännande att se vad det är de gamla honorna gör för sina vuxna söner som bevisligen är så viktig, säger Anna Bisther.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.