Annika Salvador och Zahra Olsson. Foto: SVT/Per Larsson

De kämpar för rätten att få vara tjock

Uppdaterad
Publicerad

De kämpar för rätten att få vara tjock och stolt över det. Fettacceptansrörelsen blir allt större och i dag är deras dag – No diet day, då farorna med dieter uppmärksammas och kritiseras. SVT Nyheter har träffat fettaktivisterna.

Få saker är så laddade i samhället som att vara tjock. Tjocka anses ohälsosamma, lata och till och med äckliga. Fördomarna är många och stigmatiseringen är stor. Att vara tjock är helt enkelt inte okej. Men det vill fettaktivisterna ändra på.

– Jag är tjock. Jag lever i den här verkligheten. Jag strävar efter att det inte ska vara något som är fel. Jag vill kunna gå in i butiker och kunna prova kläder utan att behöva gå till någon speciell sektion, säger Annika Salvador.

Stor gemenskap på Instagram

SVT Nyheter träffar henne och Zahra Olsson i Malmö. De har träffats genom sociala medier där de funnit en gemenskap, där de stärker och peppar varandra. De har accepterat sig själva och vill nu att andra ska göra detsamma.

– Det var när Instagram och sociala medier sattes igång som jag insåg att det var inte bara jag – jag ska få se ut så här och det ska få vara snyggt. Med Instagram vände allt. Och då var jag 32 eller 34 år, säger Annika Salvador.

Deras aktivism kan se olika ut. Allt från att i vardagen le till en annan person med deras kroppstyp, äta en bulle bara för att det är gott och okej eller till att göra en mer organiserad aktion, som att tillsammans gå och bada i ett badhus.

– Det kan vara att man går i grupp och badar eller går på stranden i bikini. För att vänja andras blick vid olika kroppstyper. För ju mer du utsätts för olika typer av kroppar desto mer vänjer du din hjärna vid att de är okej, säger Zahra Olsson.

Begränsat handlingsutrymme

För som tjock har man ett begränsat handlingsutrymme, menar Zahra Olsson, där många undviker att bada och täcker sin kropp i tjocka kläder även på sommaren.

– De finns så mycket fördomar som man är livrädda att möta, det är sorgligt att vissa går genom livet utan att göra de här sakerna som faktiskt kanske kan göra de lyckliga, säger hon.

Fördomarna och hatet har de mött många gånger. Glåpord som har kastats mot dem när de varit ute eller till mer förutfattade meningar som; kan de verkligen springa? Eller ha sex?

– Jag har fått höra att jag är en dålig förälder, att jag är korkad och luktar illa. Att jag inte kan gå eller springa och att jag skadar min egen kropp, säger Zahra Olsson.

Möter mycket fördomar

Både Zahra Olsson och Annika Salvador är mammor och vittnar om hur människor har dömt ut dem som föräldrar. Men att de inte skulle veta något om varken träning eller näringslära är en myt som frodas fritt.

– Folk tror att man på något sätt förgiftar sig själv eller sitt barn, att jag ger mitt barn skräpmat och så är det inte. Det ses som mitt ansvar som mamma att vara smal och hälsosam, säger Annika Salvador. 

De anser att det behövs mer kunskap och information om olika kroppstyper och att fet inte alltid behöver innebära att du inte rör på dig eller äter fel-

– Vi behöver prata om det mer och få fram budskapet att en smal kropp inte nödvändigtvis är en hälsosam kropp och en tjock kropp inte nödvändigtvis är ohälsosam, säger Zahra Olsson.

Behövs mer kunskap och forskning

Hälsoargumentet har de fått bemöta många gånger. Annika Salvador gick till en läkare för att prata om att göra gastric bypass – en så kallad fetmaoperation, efter att så många gånger fått höra av människor att hon var ohälsosam. Hon ville gå ned i vikt – för att bli lycklig. Svaret hon fick var något av en ögonöppnare.

– Han sa; du är frisk, det är inget fel på dig. Du har bra blodtryck, dina knän mår bra, du är friskare än många andra. Gör du en gastric bypass kommer du att bli sjuk och få följdsjukdomar. Att höra det från en läkare gjorde det verkligt. För alla som tror jag är ohälsosam vet ju inget om vad jag gör för att hålla mig frisk, säger Annika Salvador.

Mer kunskap och forskning, anser fettaktivisterna. Och en som arbetar för just det, är Josephine Reijs, genusforskare med inriktning på kritiska fettstudier. Hon skrev sin masteruppsats vid Lunds universitet där hon intervjuade personer om deras erfarenheter av att vara fet. Ja, fet är ordet Josephine Reijs vill använda.

– Det är ett sätt att ta tillbaka ordet. Om någon säger; Gud, vad du är fet, då svarar jag ja, det är jag men jag har inget problem med det, säger hon.

Enormt fettföraktet i samhället

Josephine Reijs vill fortsätta med fettstudier, ett ämne som är relativt oupptäckt inom den svenska forskarvärlden. I sin forskning kom hon fram till hennes intervjupersoner lever sina liv speglade i folks fördomar om dem, att en sådan enkel sak som att gå ut och äta blir problematiskt för en tjock person.

– Man får aldrig glömma att man är fet, de bär med sig människors föreställning om att alla tjockisar är överätare och måste ta ställning till det varje gång de går ut och äter, att man kanske tar en sallad i stället för en hamburgare trots att man är sugen på det, säger hon.

Fettföraktet och fettfobin i samhället är enorm, menar Reijs, och drabbar kvinnor i större utsträckning än män.

– Att vara fet är i dag något väldigt fult och alla studier visar att kvinnor drabbas i väldigt mycket högre grad på grund av patriarkatet och de normer och idealbilder som råder. Män upplever inte stigmat lika mycket.

Vill uppmärksamma kroppspositivismen i dag

Men i dag fredag, är dagen då fettaktivister världen över uppmärksammar kroppspositivismen och kritiserar bantning och dess faror. No diet day har firat sedan 1992 och spritts allt mer i takt med att kroppsacceptans-rörelsen växt.

– Det är en dag som hyllar den variationer av kroppar som finns, kritiserar bantning och dieter, säger Zahra Olsson.

Tillsammans i nätverket Fat:up har fettaktivisterna i Sverige kunnat skapa en starkare röst tillsammans. Och med det, acceptans av sig själva.

– Jag såg på mig själv i spegeln och tänkte: jag ser ju bra ut. Samtidigt tänkte jag: Kan jag tänka så? Jag släppte det och det var så skönt, säger Annika Salvador.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.