Det skulle bli Nordens största och bästa logistikföretag med 50.000 anställda och 45 miljarder i omsättning. Planerna var storslagna – bolaget skulle börsnoteras och fusionen ge synergieffekter värda 7,5 miljarder kronor.
”Ska vi klara konkurrensen – och vara en intressant partner – då måste vi bli större helt enkelt” sa en nöjd näringsminister Maud Olofsson när sammangåendet presenterades den 1 april 2008.
Varnade för dålig affär
Men redan senare samma år varnade dåvarande statliga verket för näringslivsutveckling, Nutek, för att affären skulle bli en dålig affär för Sverige och de svenska skattebetalarna.
Kritiken låg i att svenska posten stod för 67 procent av omsättningen i bolaget men bara fick 60 procent av aktierna. Och dryga 50 procent av rösterna.
I klartext: så dåliga villkor brukar inte accepteras vid en sammanslagning.
När bolaget nu konstaterar att det inte kommer visa vinst inom ”överskådlig framtid” och behöver 3 miljarder kronor från de svenska och danska skattebetalarna verkar kritikerna få rätt.
Fick kompensation
I rättvisans namn fick svenska staten 1,4 miljarder kronor i kompensation för att avstå från att bestämma mer. Nu kommer de pengarna väl till pass.
Fyra vd:ar har kommit och gått, namnet bytts till PostNord utan att affärerna kommit på rätt köl. Svenskarna och än mer danskarna skickar allt färre brev i digitaliseringens spår.
Danskarna framförallt, eftersom den danska staten kräver att alla har en e-post som myndighetspost kan levereras till. Bolaget gjorde i fjol en förlust på en miljard kronor efter att bolaget skrivit ner värdet på just sina danska tillgångar med 1,5 miljarder kronor.
Missnöjet stort
Missnöjet med Postnords grundaffär – att leverera brev – är också stort. Hos Post- och Telestyrelsen har klagomålen varit rekordmånga. Och bolaget erkänt att de helt enkelt struntat i att försöka leverera paket direkt till kunderna.
Näringsminister Mikael Damberg och näringsdepartementet är nu med rätta oroliga för vad som händer om också svenskarna skickar färre brev.
Nu ska brev och paket i Danmark hanteras tillsammans och då vill bolaget vill minska personalen med drygt 4.000 under två-tre år. Men det kommer att kosta flera miljarder kronor. Närmare 30 procent av Postnords anställda i Danmark har nämligen en uppgörelse som gör att de kan få tre årslöner om de får sparken.
Och börsnotering finns inte ens på kartan för ett företag som enligt lag inte får höja porto mer än konsumentprisindex i Sverige och måste dela ut post måndag till fredag trots att volymerna brev störtdyker.
Behöver pengar
Nu behöver Postnord pengar från skattebetalarna. Om miljarderna från de svenska och danska skattebetalarna säger vd Håkan Ericsson ”Det är en bra investering tror jag” och att Postnord ”kommer att bli ett mycket attraktivt bolag”.
Frågan är: för vem då? Drömmen från 2008 om att vara störst och bäst är långt borta.